Jag har varit bredbandslös. Jag har varit full. Jag har varit arg. I kombination och separat. Men jag har även börjat skriva bok. 1993 skrev jag en lång novellaktig sak som jag aldrig skulle kunna visa i dagsljus, ever, MEN nu har Mille inspirerat mig till att bli chick-lit queen. Eller nåt. En skrivarguru berättade att oftast blir berättelser dåliga för de är självbiografier, som några slags 15 minutes of fame..eller 250 pages of fame. Bekännelser, bikt, kalla det vad du vill. Jag har varit blockerad eftersom allt ska va så sanningsenligt. Men det begränsar ju mig. Så med en Lotta Kühlhornbok och min square hotelpenna hoppas jag råda bot på mig själv. Jag vet att jag är en vandrande kris pga vår reunion. Jag har ju inte blivit nåt annat än den medelmåtta som jag alltid föraktat.
Jag slutade läsa. Allt utom medicinsk litteratur vill säga. Så nu är jag påläst om insulin, njurens funktion och syrabasbalans. Men utan inspiration. Så den senaste månaden har jag läst läst läst läst.
Martina Haag, Johan Hilton (jag älskar dig!), Giles Blunt, PC Jersild, Neil Strauss, Orhan Pamuk, Jonas Hessen Khemiri (älskar dig med!), Michael Moore....jag ska nu låta allt rinna ur mig. Släppa fantasin lös. Härmed är jag oblockerad.
Dessutom har jag fått en beställning på en tavla. IIIIIIIIIIIIIIiiihhhhhhhhhhhh!!!! Nr 3 - Kate Moss, jag är stolt över henne. Och nu kommer nr 4: Kate Walsh (i serien Kate of course!)