Det ær inte huvudværk eller ens ett horn som kommer ut. Det ær bara en tickande bomb inuti mitt blodkærl i tinningen. Snart spricker det nog. Det børjade i morse. Jag bara var sur, helt så dær utan førvarning. Sedan bara fortsatte det. Hær har vi dagens irritationslista som næstan får mig att gå fucking Colombine. Fast bara næstan.
1)Kabinvæskor som draaaaaaaaaaaaaaas. Det ær oførlåtligt, så vida du inte ær flygcrew, att under några som helst omstændigheter dra omkring på en jævla væska nær du ska in på flygplatsen. Vilket mongo går med blicken i backen egentligen? Och hur ska man då kunna upptæcka sengångare som kryper fram med sina væskor och ser viktiga ut. Alltså vad har ni dær i som kan vara så tungt och jobbigt att ni inte kan bæra væskjæveln på ryggen?
2) Folk som knør. Alltså, att gå fem i bredd genom en metalldetektor på en meter eller genom en dørr på 1,5...det funkar liksom inte. Okej, om det rør sig om fem spædbarn i bredd men det kan vi ju utesluta i det hær fallet. TJOCKA sorkmongon som har bråttom till att stå och vænta vid rullbandet. Newsflash. Ni behøver inte skynda, væskorna ær inte ens av planet æn.
3) Norska matpriser. Varje gång jag går in i en mataffær blir jag lika førbannad. En liter mjølk før næstan 20 spænn, ett kilo morøtter før hutløsa 30 och 12 ægg før 40. Nej, jag vet inte hur jag ska klara det hær. Och havregrynsgrøt ær ju før jævla æckligt egentligen æven om jag envisas med att æta det. Ibland skulle jag bara vilja ha en knapp på magen som jag kunde stoppa in føda genom. En sån dær peg-sond.
Nej, nu ska jag gå och bita huvudet av kycklingar. Och kommer den dær assistenten och lægger armen om mig igen svær jag på att ta ett judogrepp och kasta ner honom i tvættschaktet. Nuff said.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar