De flesta som känner mig skulle nog beskriva mig som glad, lite halvgalen, energisk...småtjurig, kanske lite hetsig ibland men oftast snäll. Påläst. Rätt kreativ. Någon tycker till och med att jag är modig...konstigt!
Jag har nog varit ett frågetecken sedan barnsben, en önskan om något större men så himla mycket mindre viljestyrka för att lyckas. Jag har sejfat, omprioriterat. Drömmarna har hela tiden fått stå tillbaka för det förnuftiga. Men när rädslan för att misslyckas får vägleda en kommer man aldrig att nå stjärnglans, ära och berömmelse...
Jag behövde tid för att mogna och för att på mitt egna säkra och förnuftiga sätt se möjligheterna. Jag är inte 18 år och osäker. 26 år och kanske inte så mycket säkrare men med mer distans och perspektiv. Du målar upp saker, det är stort och farligt...men vid en återblick några år senare är allt minimalt och du kan inte för något i världen förstå varför du uppfattade allt så annorlunda.
Det är slutsejfat. Tiden är mogen. Mina kära vänner, det är dags att pröva mina vingar. Fortsättning följer..............
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar