D.A.N.C.E.

Vi hade vår lilla fest igår, tema Varma drycker. Och varma drycker det blev, glögg...baileys o kaffe, dammade till och med av gamla hederliga hotshots. Det var mycket gott. Selma ramlade av sin klätterställning och Puma käkade bajs, en fullkomlig fest med andra ord. Och jag & Lina tog några dansmoves på Koriander innan det stängde. Skumt med folk. Grymt schysst musik. Smala rockpojken som vanligtvis står i baren spelade på dansgolvet. Förutom väldigt förutsägbara Welcome to the jungle var det mycket bra.

Är så himla trött på alla som fjantar runt på dansgolvet och stör oss andra, helentusiastiska dansnördar. Visst kan man fjanta sig, men låt andra va ifred....för enda anledningen till att folk faktiskt fjantar sig på dansgolvet är ju att de antingen inte kan dansa, eller så TÖRS de inte. ha! killar, det finns inget hetare än folk som kan dansa. bara så ni vet.

A seven nation army couldn't hold me back

Jul, jul strålande jul...snabbt avklarad. Fick VÄRLDENS bästa julklappar och jag tror inte nån klår mig! säsong 1-5 Scrubs...yay! Så de kommande veckorna kommer jag inte vara anträffbar. och om jag är det fysiskt så är jag åtminstone själsligt icke närvarande.

Smôlera hade sitt årliga årsmöte på juldagen. Succéen var total. Så himla kul att festa loss med mina goa fröknar. Pias place med singstar, perfekt! Selma, inte så dyngfullt med drägg...snarare en perfekt arena för fuldans och allmän tokighet.

Sjukt kul

Howdy!

Nu har jag jullov. Så himla gôtt! Så förhoppningsvis blir det som alla andra år att man ska försöka att INTE gå upp i vikt även om man äter som om jordens undergång annalkades. Den enda träningen man får är turerna mellan det kalla och varma på julbordet... man är okristligt bakfull på annandagen och "var tog den vita julen vägen? och julen blir inte den samma som när man var liten (även om det är sjukt kul att vänta på julklapparna även om ingen annan erkänner det...)"

Jag har klarat 7 låtar på guitar hero, I rule!!!
Jag ska läsa Harry Potter i jul...men bara för att vissa av er tjatat att det är ett måste....
Vad mer? GoD JuL!!

the Reminder

årets album enligt musikbyrån. Ja, det var väl inget dåligt val även om 1234 inte gjorde det bästa för att sälja plattan till mig...men resten, agggghhhh.

Idag har jag gått från småtrött, halvtrött, lite halvsjuk, ont i halsen och grinig, pigg och hoppig, trött och sjuk igen...och sen blev jag bara asförbannad och totally pissed och fan så hungrig och ännu mer törstig. Nu är jag frustrerad. och mindre hungrig. och trött. och sjuk. ball dag. en rövballedag.

Another day, another drama

Blä. det här är inte min dag. Mina batterier är helt slut.
Mille: Okkervil river, i like. Det var mycket bättre än Mothership, hahaha, vem trodde jag att jag skulle lura egentligen? Jag o Led Zeppelin. Patetiskt.

Oh fuck. Zapp, panodilen alltså är verkligen snabb. När jag började blogga får några sekunder sedan krampade magen totalt, och nu zapp...va töntigt. jag som ville ömka mig i några minuter till...lata mig. Spela guitar hero. jag har klarat tre låtar på hard. Och faktiskt, får ett ganska bra röj till Megadeth, som vi BTW ska se i februari. Sööö härligt.

nä. ska försöka fota julgranen så ni får se vidundret innan den barrar sönder. see ya.

Ett försvar

När man pendlar mellan musikgourmet och nån ambivalent allätare hamnar man i musikens twilight zone. Antar att det är story of my life. Inte för att jag bryr mig om just det.

Jag är den första att döma. Om Carola skulle ge ut en skiva som motsvarade Begin to hope skulle jag inte köpa den. Av REN trots. Men nu har jag åkt dit. Blackout. Jag avfärdade Fröken Freakout. Så tja, jag är kanske ett fan. Vänta er inga Save Britney-tees. Men det kom inga Save Pete-tees heller även om jag krälade i stoftet för Shotters nation. Han är en präktigt patetisk heroinist. Hon är en präktigt patetisk fyllekaja, flasher...ett psykbryt. Ni fattar. Men ändå...nåt får mig att falla.

Allätaren är ju faktiskt troligare att ramla över nåt oförutsett supergott och najs som man egentligen aldrig hade tänkt tanken att prova.

the Punk meets the Godfather

Dagens anger managementterapi består av att tvätta kalsonger och t-shirts. Zen-mode nästa.

Det är nog dags för att försöka få fram lite christmas spirit. Köpa gran...plocka undan lite prylar och stöka fram några tomtar. Kanske ska köpa en ren. Jag blir sjukt glad av renar har jag upptäckt. De är så...tacky...och fina. Men mest tacky.

Patti Smith

Ibland tänker jag att jag ska bli snäll. Beundransvärd egenskap. Nåt att eftersträva...vilket jag hör och häpna gör emellanåt. Men det går ju inge bra. Jag är så kass. Kass. Sugpungrövballeassugigtdålig. Ahhh. Buuuh, lyckades inte en hel dag ¨på jobbet utan att surna till. Jag - Tajna Limone. Fy fan fan fan fan.

Jag förstår inte hur en del helgonlika människor sväljer all möjlig skit från höger och vänster utan att ens imploder. Iofs är implosion inget jag riskerar att göra eftersom jag EXPLODERAR som värsta atomsmällen. Det är inte snällt. Men vafan kan inte folk bete sig för? Jag blir förbannad och provocerad när folk kommer med antydningar för att sedan komma undan..vadå? jag sa inte, jag gjorde inget. NEj, men fanimej menade du en massa...på den vägen är det. Och så blir jag förbannad. För man vet ju när folk menar illa. När man ska ta åt sig. Folk är onda. rejält.

Jag tror att jag ska be Sebastian om en lektion i hur man blir snäll. För den där jävla urbota skitkorkade pissidén med pepparkakor sätter sig bara på min feta röv.

Christmas makes me Blue...

Tack girls, för en superkväll igår. Mina danceys + Tim Henry kan inte gå fel.

Idag ska måste jag rödflagga en film: Men seeking women. Luras inte av Will Ferrell (även om han är lite lite rolig). nej sörni, en ULV i fårakläder, because it's really THAT bad!!!!!!!!!!!!!!!! Undvik. Bränn. Gör whatever. men se inte. Must poke mi eyes out...must destroy movie. Blä!

Lyckligtvis såg jag en riktigt riktigt fin film också. Perfekt för emotionellt lättillgängliga personer som gillar att gråta loss en mulen söndag. Reign over me med Adam Sandler. Freakin' fantastic vilken god genomgråtning jag fick. Tusen tack.

Senaste fyndet inom musiksvängen är annars Simone White. Självklart från Kalifornien. the Beep beep song är med i nån bilreklam. Örongodis!

En tidig julklapp till mina blogfans..ska minska ner på mitt patetiska facebooknyttjande och blogga mera. :) haha. världens mest ointressanta blog. men shit the same. snart är det dags för Årets lista. vet inte vad jag ska lista men jag funderar på att göra en Engla-aktig del och gradera årets outfits. mina egna alltså. här är vi ego sörni. men you likee, and me likeeee

Sing for me

Jag har kommit över det. Dagens fadäs alltså. Det var väl inte så farligt.
Tina Tourette har lugnat ner sig. Kanske för att jag har minne som en fiskpinne.

FUUUUUUUCK

Jag är en mupp. Jag är en verklig, verklig mupp. Jag känner för att sätta mig och gråta i duschen sådär som offer gör i filmer. Idag är jag ett offer. Igår var jag the king of the world. Imorse var jag årets guitar hero. Inte riktigt men nästan. ALlt gick bra. Bra bra bra bra. MEN så var jag ju tvungen att anmäla mig till dansen...mest för att dansa med den Gudomlige dansguden, men tydligen måste man offra för denna mäktiga gud. Jag offrade mig, min heder, min STOLTHET!!! Jag är SATS egna dansmupp-maskot. Ett löje. Av rang. Fy fan. När jag kom dit kände jag att nåt var fel. Och visst, klassen jag hade anmält mig till var öppen för alla, MEN majoriteten av alla som var där var instruktörer. Shhhhiiit. Jag har ALDRIG skämts så mycket i hela mitt liv. Det var värre än när jag drack en hela BaCARDI och dansade loss för christer. det är värre än när jag blev diskad i kulstötningstävlingen i 3'an. Det är värre än när jag ramlade ner i den kortklippta sylvassa häcken hemma hos mina föräldrar. Fuck it, det är värre än Sommaren i city-uppträdandet i 4'an. Men jag vek inte ner mig. Jag hade kunnat smugit ut. Jag svalde min stolthet.





VaD I HELVETE är det jag säger. VARFÖR VEK JAG inte ner mig?
Den där supertajta instruktören lyckades till och med peka på mig. DÅ skämdes jag ännu mer. Det var som om kolla på muppen, lilla hon fick till ett steg, det är ju bra att dom också får va med...lära sig lite...röra sig :) Ahhh. okej. jag är en dramaqueen. det var inte så farligt. men just nu överväger jag att emigrera till typ Seychellerna. Adios amigos.

Scandalous Scholastics

Ett huvudbry är större i mitt liv. ett litet, litet huvudbry. Hur ska ett lazy ass bli ett mindre ass...nu snackar vi inte niceness. Vi snackar faktiskt ass. Mitt ass.

Men sörni, i lördags kom Gud - bokstavligen - men han hette Robert och han var jävligt dansant. Så här har vi lösningen på mina plus-problem. Dans, svett, inga tårar. Och jag har även löst problemet med mina Martha Stewart-komplex. Jag bakar - får präktighetspoäng och sedan tvingar jag mina goa' kollegor att så snällt äta upp. Det är en helgjuten plan. Lysande Sickan.

Dansskiva. Vad säger ni? Några förslag? Gym Class heroes är väl helt okej? The Queen and I? Yeah! Nu väntar jag på Pumisen som snart kommer...och sedan kommer Ida för att fika. Jag måste nog dansa till det lite.

Toothpaste kisses

Okej, självgod? kanske! men nu är jag fanimej skitnöjd. Det är som på den gamla goda tiden, mitt kreativa spann går från startup 22.00 fram till 02. eller nåt. då går geisten ur. Inga tavlor idag dock. jag finner musik. I love myspace.

Toothpaste kisses med Maccabees.
Bobb Trimble. sjukt skum musik.

I Love You But I've Chosen Darkness - inte så mycket för mig men Tyson, tror du skulle gilla det.

Klicken från San Diego; the Muslims, the Prayers (kärlek!) och Vultures. Najs.
åsså the Thirst. ya mama. sjukt sjukt bravissimo.
just det, jag har missat the Shys. my bad! eftertextsmusik som man blir lite rysig och surrealistisk av. (det lät väl flummigt)

Dä ni guys n dolls. där har ni min musikläxa. det blir förhör på torsdag. :)

the Gossip pimp

Skvaller är en het potatis. Skvaller är så omdebatterat, det är skamligt och respektlöst och....jättekul. Kan inte folk bara omfamna skvallrets underbara värld och inse att hur man än vänder och vrider på det har någon människa det lite bättre, eller lite sämre...eller nåt. Mina hemlisar håller nån annan på och jag är gatekeeper åt andras. Men så har det uppstått ett litet hål i mitt vakuum. Det är när the gossip pimps allierade börjar läcka uppgifter. Inte bra.

Tyson, du är fortfarande avstängd! Jag har nya kompisar i skvallervärlden.
Jag sitter verkligen och tvinnar mina händer belåtet. För inte nog med att jag och Miss Maraja är riktiga pimps så är vi SPÅRHUNDAR oxå. Fan Säpo anställ MIG! Ni skulle ha nytta av mig.

Usch Tina, du är så hemsk. Jag vet, you guys. Jag vet, mohahahahaha...

Here comes the fuzz

jag tror att jag skulle bli en bad ass DJ. Det bara är så.
Iofs är jag väldigt klantig och oteknisk men med lite träning. vad tror ni?

När jag går ut så är det sällan som jag känner YEAH, nu ska dansa-dansas. Utom när käre Tim hälsar på på BMB. Det känns som ett litet mission.

Så, SÖKES: DJ som jag kan va Prao hos! Du måste va skitbra, dansant och ha SAMMA musiksmak som moi. Mycke Mark Ronson. Rock n dance-DJ typ. Inte trance, don't like. Sen får du ha en smula humor. Och tålamod. Vad sägs?

FINNES: supernajs musikgalen och dansant böna, I'll bring the coffee! Kan i sällsynta fall agera GOo Goo dansare för att få igång showen...:)

Never mind the...

var på Nyström och Antons maskerad i helgen. Bilder kommer, lovar.
Granen och Grinchen var roligast! Ännu roligare kanske att "Granen" fick små gran-odjur på sig...hahaha.

I helgen är det dags för Papsen kalas. Lite annat partaj om man säger så. Pax för att blanda drinkar.

Beggin'

...Put your lovin' hand in mine...

Ännu en helg i den totala succéens tecken. Med desto fler konstiga bilder att lägga upp på Facebook - såg äckligt många xhibit-bilder på undertecknad. Jag brukar visserligen få ångest men jag lovar, det här tog priset. jag flashar både det ena och det andra...

Hörniiii guys, hoppas ni ser på Heroes. Det är så bra. Håller på att leta Tim Sale-bilder till hallen. Förhoppningsvis går det rajtan tajtan.

Idag har jag förslösat en hel dag inomhus. Lat som en sate. Och typ tre timmar på myspace. MEN ett stort MEN, jag har hittat: Jack Peñate, Maccabee, Blood red shoes och en hel del annat gôrtajt, typ Versions med Mark Ronson (han är Gud, jag är troende! Promise). Så jag är såååå nöjd.

Jobbar natt med Hannah Banana och Maraja grimasen. Mina goa pirater. Jag har nog nästan skrattat ihjäl mig. Freud skulle va stolt över oss för våra analyser går helt i hans tecken.

Nu kan du få mig så lätt

Ja, ni 2000. Året 2000 alltså.

Jag har nån sån här, "Åh vad jag älskar Håkan Hellström och jag saknar honom såååååå-period". Kônstigt ällär? Men alltså så här, år 2000. Jag var ensam då. Jag var jag. Inte vi. Inte ni. Det var the beginning of Smôlera, de cooooolaste brudarna i byn som festa onsdag, fredag, lördag...drack Millennium och diggade R.E.M, Gorillaz och Håkan Bråkan.

Det var Smôlera som var på Bogrens skumdisco...det var Smôlera som skrek Känn ingen sorg för mig Götlaborg - världens kallaste nyårsnatt. Det var Smôlera som käkade chokladmuffins på Rudebäcksgatan och hade efterfest...och snodde vägskyltar..och spydde turk-shots...och som tog med Flat Eric ut i Europa i en ryggsäck. Smôlera som piercade sig...tatuerade sig...tog kysskort. Då älskar vi våra Nelly Furtado´-liv!

Epoor, I MISS YOU! Ärke-Smôla min, jag snodde din Katt!

"Jag är en sorlig kliché!
Och jag ramlar kär i dom som inte ens vet vem jag är
Jag har ramlat där förut, och det är mer än bara nån sorglig kliché

Och jag ramlade in på nåt diskotek
Och sen ramla jag ut, såvitt jag vet
Och jag ramla omkull och tog mig upp och sen
Ramla jag omkull igen
Ramlade in i en taxi
Mister, visa mig den maximala hastigheten!
Vart du vill, så fort du kan
Ja, vart du vill, så fort du kan
Vart du vill så fort du kan"

Diagnos tack

Eeeey you guys. Behöver en diagnos. Manisk kanske?

När jag druckit, då tror jag verkligen på seriösaste allvar att jag är SÅ cool, så rolig (därav alla asgarv och sjuka skämt...youtube-skämtet. sorry alltså) och So I really really think I can dance oxå. True. Tragiskt true. Ahhhhhhhh. This is not cool. Frihet på flaska. Gör mig en fånge snarast!

Partying Nelly Furtado style

Lördag ja. Mille lille, jag hade sjukt kul.
Casanova - Blå - Koriander, barrundor börjar bli nån slags vrickad vardag. love it.
Crazy lady Liv, vilken partyprinsessa, men i kombination med Missy Mille har vi ett helt kungarike.

Kan väl bäst beskrivas men den underbara låten Magiskt men tragiskt:

Och alla drömmer om fåglar även du även jag
Plötsligt hamnar man väl under en spårvagn
För Vasastan är som Chinatown

Och jag dansar med en flicka
Hon dansar mej galen
Sen dansar hon med Rickard, på trottoaren

Men varför är vi inte fler?
Och det är bara du som ler
Det måste va nåt fel på er

För inget är logiskt
För att Ingenting är magiskt
Och det är så tragiskt
Så jag springer tillbaks till dig

Behöver lite kärlek från fel sort
Och sympatier från fel håll

och jag som trodde mitt liv var en Miss Furtadolåt...eller?

Kôrv

Attans. Alla vet att spontana dansnummer är en STOR del av mitt liv. Det ni säkert kan föreställa er är även att jag hemma gör ännu mer spontana och galna dansnummer. Detta har resulterat i att jag för tillfället förtjänar handikapptillstånd. Seriöst! Jag kan knappt vrida på huvudet. Och det här plågsamt. att skriva alltså. Det knäckte till i nacken. Nu är jag HELT KNÄCKT, hur ska jag hinna allt jag borde hinna som handikappat litet paket? Jag är ju så busy att jag inte borde hinna andas ens en gång. Rövballe vad misslyckat. RÖVBALLE!

Best damn thing

Jaha, partaj med systeryster ikväll. Hur kan två personer som bor i samma stad ses så jäkla sällan? Konstigt.

Anyways. Hoppas på en rolig utekväll. Känns som om en del folk borde ta sina lurviga på danspromenad.

En ny idol

...jag förtjänar många fjortispoäng den här veckan;

jag älskar som bekant Idol - men nu tänker jag skippa självklarheterna och o-sejfa mig själv och inte heja på varken Daniel eller Amanda (eller det gör ja juh) Men min nya favvo heter Jesus, enligt min Christer. Men för er andra är han nog mer känd som Christoffer. Ha! Han är ju jämt gôrtajt!


BTW, kollade igenom förra veckan som jag missade...fan va Sam suger rövballe! Så kaaaaaaaaaaaaaaaaaaaassssssss!

Fixa mig för fan.

Inte har jag varit borta många dar inte. Men det känns som en evighet, dels att inte lura omkring på FB typ 5 ggr per dag (snacka om att inte ha ett liv) sedan är det ju det här med att klämma in 3o miljarder grejer under sin semster. Jämt gôrtajt.

Så nu sitter jag här som ett träsktroll och är inte märkbart fräsch o pigg. Utvilad. Nej, jag känner mig ganska så sicko. Och i behov av följande:

- en ortoped (har ont i knä och fotsulor..har typ gått runt halva USA i platta Onitsukas...)
- en personlig tränare (har förfallit fysiskt och ser mer förjäääääääävlig ut)

- en dietist (ja, i USA äter man FETT! Dä bara ä såååå)

- en frisör och en nagelskulptör (det är ju det där med förfallet då...)

- en medarbetare från Amazon.com och en från Ups - så kan de greja Hairspray från 1988 åt mig pronto. Är i stort behov.

- en medicindoktor som kan skriva ut Losec, kanske lite Lipitor o nåt uppiggande... Stalby? Ehrsson? känn er manade!

- NEJ FÖR FAN, en BARISTA. Mille, min goding, kan inte du greja en barista som kommer hit med lite förstklassigt koffein? I Ammerrka smakar nämligen kaffet diskvatten och enligt mig föga troligt att det innehåller koffein.

- en Hitman! jag är helt helt helt seriös, så ska ja bussa den på John Travolta för den horribla tolkningen av Edna Turnblad. Fyfan va stryk han förtjänar.

- Jocke Posener -...är i stort behov av cash money... Pleeez Posse! Pleez.

- han lilla kocken från Pontus in the Greenhouse (eller vad det nu heter)


så om någon skulle kunna googla detta åt mig, kolla gula sidorna eller rent fixa detta vore det marv och jag skulle va tacksam i minst en vecka, kanske två, eller en hel livstid om det är nån utav guldgrejer som kirras. As-schyrre! (vad är det för ord?)

Carry on up in the morning

Det här var tungt, you guys. Men treo and i'm ready to go.
Lyssnar på Babyshambles senaste. Gillar ni the Kinks? Jamen då gillar ni senaste Baby-skivan som gör mig exstatisk (stavas det så?). Ja, det är så jag blir iallafall.

Jag och Mille rockade röv igår. Stämplade ut 20.57 (thanx lovely Janet!) och sen tokcyklade jag till Viken, tog två röda och sen var det ut på klubb. Bigmouth på K6 är ju smått dysfunktionellt med fula indiekids....(JA ni är stygga som stryk). Oj oj, men billigt och faktiskt, bra musik. Florence kan ju få vem som helst att bli som en yster kalv. Men vi drog till Koriander. Där det går 5-6 males på en sheila..?! Som små entusiastiska valpar. Det var bra röj iallafall och sedan somnade jag i en säng som inte var min egen........men där tar vi punkt va?

Speed-kaffe...here comes the fuzz

Det är 40 minuter kvar till jag börjar jobbet. Är omotiverad. Mina fantastiska muffins ser platta o tråkiga ut...glömde hälften av mjölet för jag är disträ och allmänt säckig. Oooohh weeeeee.

Men.Här sitter jag. lyssnar på mark ronson. Så bra. Men det bästa är att jag dricker mitt älskade speed-kaffe. Det finns inget som slår mitt kaffe. Jag börjar bli lite beroende. Partystassen är på. Efter jobbet drar jag till Mille för speed-vin och därefter ska det tamejfan dansas. Typ tokdansas på tid. Ingen jesus-kristusfylla.

Men ni vet guys, It ain't nothing wrong with a woman at a club gettin' freaky to the song...black eyed peas styleeee.

Nu är jag lite glad igen.

Ursäkta min instabilitet...det här är verkligen helt likt mig iofs...haha.
Men jag upptäckte precis att vi får ha med 23 kilo bagage per person, inte per par...hehe. I know, jag är sååååååå korkad för att ha trott nåt annat.

Fatta vad fab jag ska se ut nu, hörni guys. lovar att posta en bild på min resegarderob!!!

Rrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrr

rrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrröööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööövvvvvvv

ALLA vet att jag AVGUDAR my Chem. Och att se dem iNew Jersey vore succé. Gissa vilka som spelar i Jersey 24 okt, NÄR JAG BEFINNER MIG I NÄRHETEN!!!!!!!!!!!!!!! En speciell MCR-show för välgörenhet. Men det fanns inga bijetter kvar. Nu gråter Tut. Jag skojar inte. Jag gråter....buuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuh. För att citera den roliga brorsan Schulman: "Nu hoppar jag, seriöst. Jag hoppar".

Åh Dawsons kräk

...vi hade diskussionen ang. dialogen i Dawsons creek för typ 8 år sedan. Då var jag ung o dum och ganska blåst. Nu är jag bara spyfärdig. Fy vilken dålig serie. Den suger verkligen ap-pung.

Precis som Idol-Sam. SuCKs...det var det rätta ordet.

Berättelsen om Stellan

Det var en gång en flicka som hette Mille. Hon bodde på den lilla Stinsgatan i den stora lägenheten. Det var en fin lägenhet med fina saker precis som fina flickor brukar ha...men något fattades tyckte Mille. Trots att hon hade 30 par skor och 300 skivor kunde hon inte riktigt komma underfund vad som saknades. Plötsligt kom hon på att hon skulle vilja ha en alldeles egen inneboende. Eftersom hennes allra bästa vänner bodde allt från 300 meter till 3000 km ifrån henne och faktiskt inte hälsade på särskilt ofta skulle det vara kul att ha någon på kanske 3 meters avstånd.

Hon ordnade en audition. Från när och fjärran kom allehanda sökande till platsen som inneboende. Åsnan Ingrid orkade inte ens upp för trapporna. Taxen Truls skulle försöka gå på balkongräcket men ramlade av...Pudeln Gunnli försvann spårlöst. Skatan Tining flög sin kos när damen mitt emot tappade sin diamantsamling.

Men så en dag kom världens bästa inneboende in genom dörren. Det var en lurvig katt vid namn Stella med vackra ögon och busigt sinne som hoppade upp i soffan och vässade sin välmanikyrerade klor på ryggen. En stor men ändå liten lyxälskande diva. Perfekt tänkte Mille och skrev kontrakt. Den perfekta väninnan.

Mille och Stella var från den dagen oskiljaktiga. Sida vid sida, dag som natt. Men så en dag upptäckte Mille något konstigt med sin kissemiss. En ordentlig miss...någon hade en annan slags Tiss....förfärad insåg Mille att hennes fjolliga lilla fröken borde genomgå namnbyte. Men hur det gick förtäljer faktiskt inte den här berättelsen. Men de kommer fortsätta va oskiljaktiga och leva lyckliga i alla sina dagar....

Three Cheers for Tyranny

Jag har inget liv. Egentligen skulle jag kunna läsa ur den där sabla boken av Camilla Läckberg men jag sitter och ugglar på Facebook. senaste grejen: en fight club-fighter. OOooooohhh. SÅnt är jag svag för. Har ju alltid velt bli en superhjälte.

Fan vad bra Heroes är. Måste ses. Hiro är världens gulligaste. Jag ser alldeles för mycket på tv men det är liksom så kul. Skins..går inte att missa. Veronica Mars, Prison Break börjar nu....!!! Ja, jag kommer bli blind!

Vi hälsade på Vilmer i helgen. Åter igen. Tina, är du gravid? Åter igen, buhuuuuuuuu näjj...jag är bara fet! Det kändes så overkligt med två så små varelser och Vidar som är så underbar. Han bara leker och leker. SKrattar och tokar omkring. Och Vilmer...vi har ett speciellt band han och jag. Han började grina när jag höll honom. Min första impuls var att slänga honom tillbaka till Mamsen...men jag testade först en grej: Att sjunga...Lillebror, bapbapbaaaa...bli inte som jag när du blir stor...och lilla Filur måste gillat det för han blev knäpptyst och somnade gött. ÅÅÅÅÅÅhh lilla Filur.

Florence is dead...

..we're here instead.

MYCKET har hänt sedan sist.
Trillingarna är födda - det blev 1 tjej ändå!!
Vidar har blivit storebror (han som är så liten...)en 3700 grams liten goding. SOm ser ut som en klon av honom.

Lönekamp på sjukhuset och 34'ans vackra pins, designade av moi är klara.

Innebandyn utan några allvarliga skador men väl en fin vurpa/fällning av Jessica, hårda tag av Maria....en rad läckra mål. (Carro o Helena bara spottade ur sig...) jag sprang in i Tyson så jag trodde ja knäckt ryggen :) Och enda självmålen kom pinigt nog av mitt lag, av mig och marcus.

Och Nej Mille, jag blir nog ingen syntare när jag blir stor :)
Idag ska jag dricka öl. En massa öl. sådeså.

Chain Reaction

Pppppppppfffff. the Horrors. Helt rätt musik för att skaka igång hôvve.
Jag drömde att jag var med i en danstävling. kommer inte ihåg hur det gick...MEN, I probably rocked! ;)

Gjorde ett test på FB - vilken grad i helvetet jag hamnar i, det var Sin. Kanske passar mig.

This blows

Ahhhhhhhh, jag vill oxå va positiv. Det är så najs med rediga, ordentliga, glada människor. MEN. Det finns alltid ett men. Det där mennet som bara blir rosenrasande över både Knut och den där förbannade Sam i Idol...den där men som bara spyr när hon ser Apsång på svansen, Agneta Sjödin och freaking Per Gessle (lägg ner, Please!) och som tamejfan dör ännu lite till när man ska va så flexibel och jäkla bra och hurtig. OCH POSITIV!




Out of my system. bort väck. Nu ska jag sexchatta med Darling Therese som är arg och på krigsstigen, misstänker jag. Puss.

Hammarös Mardröm?

PÅ avdelningen är du ingen mardröm iaf, Basse Bus.

Step into my Office, baby

Det finns många anledningar att va glad. Jag är ju lite ambivalent när det gäller dylika känsloyttringar men idag säger min magic eight ball: all signs points to yes.

Okej, jag ska plugga. Det är tisdag. Finalen i SYTYCD borde börja ikväll. Salsa. 2-2...måste komma på något som väger över till happy. 94 kr på kontot och 50 öre i plånboken gills inte för skorna var så jävla fina. Ja, the weekend med Bets o Ols. Hmmmm. Jag får väl leva på det hela vecka, inte fy skam.

Ärligt. Tina för fan i helvete, din tourettesstinna idiotkärring. Du vet vad du är glad över. Var glad! Knytnävsslag i magen. Pang. Din dumma dumma tjej. Kan du inte få va glad nån gång?


okej då.

Anjovis Sundae

Jag har haft så kul idag. På en shoppingtur. Matshoppingtur. För jag kunde inte ens föreställa mig att en person kan handla så mycket som älskade Mille gjorde idag. Hihi.

Eftersom jag är en supersucker när det gäller mobiler och bilder så får jag vänta med att visa den fina jag tog idag. You will not believe your eyes!

What you do to me

Lyssna på Hey there Delilah. Lyssna. Imperativ!

Låten är så New York och om en månad, bara en månad åker vi. Det var länge sedan sist, det var länge sedan jag var jag. Och då var då. Om någon förstår. Jag är en vandrande katastrof som förstör både mig själv och andra. mest andra.

Jag tror att jag är rädd. För att vandra på. Ni vet, gå vidare med det som är naturligt att gå vidare med. Egentligen skulle jag vilja låsa in mig själv och aldrig mer komma ut för det är så jävla läskigt att se sanningen i vitögat och våga va sanningsdan. Jag vågar inte va verklig. Jag gömmer mig i nån slags dimma. Vuxenhet är fortfarande ett skällsord och jag är i limbo.

Mina naglar är inte sönderbitna. Jag dansar bättre. Mindre ångest och depression, definitivt. Ändå är jag rädd för att utlösa någon slags kedjereaktion av New York. Jag är ju jag. Lika rädd. Men inte som jag var då och därför kan nog bara jag själv välja om staden kan förstöra allt igen.

Besvikelsen är stor

Neh. James var från Good olde England. Det sög juh.

Vet ni att den billigaste biljetten till Hairspray landar på cirkus 125$. Exspensivo. Jag borde verkligen skriva ner några rader om handledning istället för att bedöma superlative på facebook. Men det är ju så kul. Dave tycker att jag är troligast att klä min hund i prada eller gucci. Hmmmmm. I don't know about that. Hellre det än att tappa nycklarna i toan. Annars kan jag hjälpa er kära vänner på traven och lista några grejer...

jag är nog troligast den som:

- bryter benet under ett danspass
- slänger nycklarna i sopnedkastet och tar med soppåsen till jobbet
- förvandlas till the Bride och går lös på äckliga pervon på krogen
- spärras in på mentalsjukhus efter att ha blivit besatt av sudoko eller nån trivia på facebook
- skriver en bok men aldrig får ändan ur vagnen för att få den publicerad...

James Blunt

Är han från Canada eller? Inte för att det är viktigt att veta, kan ju alltid googla. Men just nu tänker jag på James Blunt. jaha.

Åhhhh. jag hatar mig själv många dagar på året men idag är det värre än någonsin för jag är både oförlåtligt dum och helt stört omöjligt galen. Fan. Tourettes utbrott please. fan-k**-f***a-r****k-a***l-bläääääääääää.





rekommenderar smått neurotiska Tk som äntligen startat en blogg: http://misssister.bloggspace.se. På hennes sida kan även en kärleksförklaring till oss darlingar på jobbet hittas och jag svarar med: right back at ya', bäbjy girl - och er alla andra.

Mina arma ögon del 2

Den här veckan har följande saker passerat mina stackars ögon.

- salt
- tårar
- handsprit. igen. varför lyckas jag alltid spruta mig själv i ögat?
- en medicinmugg (fråga inte ens)
- ögonfransar (helt naturligt men i nuläget börjar det känns som en evakuering, jag kommer inte se riktigt klok ut...)
- ketchup. (möööööööööööööööö äckligt)
- tandkräm (very fresh and clean...och konstigt)

det är inte ens ett mysterium hur jag lyckas. jag är bara klantigast i världen.

the Wedding singer

först var jag lite obekväm och kanske till och med besviken över att de inte spelade Video killed the radio star och Spandau ballets "True". Men sedan insåg jag att det kanske var smått fantastiskt ändå...med Calle Norléns fräcka (FRÄCKA!)textbearbetning och kläderna anno 80. Och jätteduktiga artister såklart :)

Men hallå

jag är såååååå sugen på konsert men de där jävla kukbokarna fattar inte att My chem. borde landa i Suecia typ november...nej, de åker till fucking gooday mate-country. Jag blir så avis. jag vill dit. diiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiit. jag är så totalt instabil. imorn skulle jag författat början på flykten från landstinget men jag ska göra Stormy en tjänst och dra en fika i Arvika...och promme med Puma.

Tack the PC för den roliga presenten. Love!
Förrsten....fika i Arvika, sjunger de inte det i den där låten bonka bäver? ÖÖÖhhhhh. hm. Jag tror jag är i en I'm not okay (promise)-fas och vi minns ju alla med förskräckelse hur det gick förra gången. Haha ;)

dille

aaaaaaaaaaahhhh, jag hade nog förväntat mig att få parta loss järnet. dansa. DANSA damn it. men no.

Jag är följande saker: 22 år! lite full. sugen på att träna. väldigt glad över the presents. helt hoooked på trivias på facebook. scrubs. kan nada, men har blivit besatt. freakish!

Paj

min hjärna är paj. Typ en jävla smulpaj eller nåt. Och så har jag blivit helt manodepp, det är urkukat! Skit. Skit. Skit. Skit. Skit.

Sadness

Colin Mcrae. Jag måste från den här dagen skriva att han VAR en av de största. Inte att han är. Det är för jävla tragiskt-

It's in your eyes

Den här veckan har jag haft följande saker i mina arma ögon:
- Handsprit
- hundtunga
- paraply
- ett ton av min transvestit-sminkning...dvs glitter
- handkräm
- schampo
- kaviar



Idag kommer Ann-Sofie och Henka bli fru och herr. Underbart!!!!!!!!! Och jag kommer gå upp every single gram som jag har lyckats spjäka bort de senaste veckorna. Fan. Men jag älskar ju tryfflar och ganacher...

Just because you sleep next to me doesn’t mean you’re safe

Vissa dagar gillar jag mitt jobb. Idag är en sådan dag. Det finns till och med humor i en tekokare...


You wanna mixed tape - yaaaaaaaaaaaaaaaaaaa???????????????? (läs det som Cameron Diaz när hon är svenska så låter det roligare...)

- Rolling with the punches - Gallows
- Exo-politics - Muse
- Bleed it out - Linkin Park
- Give'em hell kid - My chemical romance
- Too drunk to fuck - Dead Kennedys
- I would never wanna be young - Gogol Bordello
- Death at the chapel - Horrors
- Use you fist and not your mouth - Marilyn Manson
- For a pessimist i'm pretty optimistic - Paramore
- Sanningsdan - Säkert!
- Slackerbitch - Placebo
- the Cross - Danko Jones
- Screwed and tattoed - Turbonegro

We are young, and we don't care, your dreams and your hopeless hair...jag är sugen på att dricka öl och bli full. Så där knasigt full...ni vet, när man sitter och gör mongogrejer, pratar med kônstigt fôlk och drygar sig. Eller typ ligger på golvet, dricker punköl och lyssnar på Toy Dolls och Misfits...ååååååååååååååååååååååååå, min inre fjortis skriker verkligen lungorna av sig.

Shopping solves everything

Det är skönt att va ytlig. Då behövs inga djuplodande terapisessioner. Soulsearching? kiss my ass...
Mina problem löses uteslutande av shopping. Okej, känner man sig som en blobb - ut och ränn i affärer och allt är bättre.
Feeling blue? jajamänsann...köp en guldfärgad trädgårdstomte och ALLT blir bättre.
Men ekonomiska problem...hur kan shopping lösa dem? köp nåt som typ matchar eller är på rea..då känns det som om du tjänat pengar. Och ALLT, fullkomligen allt är bättre.

This is really nice.

Regn

Det regnade så himla mycket imorse. Det regnade inte inombords, det brann. Jag går omkring och är på väg att implodera.

Jag är så förbannad.
På tykna, lata kollegor. (jag bara såg hur en viss latmaja bara tittade på mig som om..."kunde ni inte ha börjat med provtagningen redan klockan 04.00")
Jag är förbannad på mig själv att allt blir så jäkla fel i min felande värld.
First class. jävla datasystem som inte fungerar.
Vad mer? mitt konto som bara sinar, sinar, sinar...JAG ÄR VÄRD MILJONER JUH.
Den där fula tjejen på träningen som tycker hon är såååå himla cool men hon är bara oäkta och flottig. Och såååååå kass som servitris.
Mina tôliga patienter. Jävla gnäll. SKärp till er.
Oprah. Blä.
Men mest av allt hatar jag tassandet. Att gå som en katt runt het gröt. Att tassa på tå (mina fötter är dessutom så vanskapta att det är svårt att gå på tå...ironiskt). Att jag lovat saker som jag nog inte kommer hålla. Det hatar jag kanske mest av allt och jag känner mig som världens ensammaste människa. Och nej, jag vill inte prata om det.

Jag är inte på bra humör alls de här dagarna. För this is the shit. The shit som är resten av mitt liv och den banan har JAG snitslat åt mig själv. Så sorgligt.
Håller jag på att få en depression?, jag hatar att deppa. Jag hatar att jag har fula fötter. Jag hatar mitt hår som är okontrollerat och risigt. Jag hatar sura, tråkiga och gnälliga människor, sådana som jag....och då blir självföraktet outhärdligt. Jag avskyr att jag ska analysera allt, saker man tycker, gör, säger...hur man hycklar runt och jag vet inte...tror sig va förmer. Jag vet att människor är ego och onda, jag vet att jag är ego och ond...självförakt, ha. det är en underdrift.

Men Nej, jag lovar, jag vill inte prata om det. Men innan jag räddar mig själv ska jag tycka synd om mig själv i stora portioner och va okonstruktiv och nere...men sen tar jag mitt bolära själv upp ur det här.

Världens bästa serie

förutom narkolepsi och så några enstaka anfall av tourettes har ju jag världens största hang up på tv-serier. jag ÄLSKAR tv-serier.
Igår fick jag mitt lystmäte; den brittiska serien Skins. Brutalt overkliga och knepiga karaktärer som man inte vet om man skulle umgås med i verkligheten...

En sak slog mig igår, pojken från "Om en pojke" måste ha tagit intryck av Hugh Grant under inspelningen för han är precis som han.


A must see tv hörni!

Så trött

om det nu är så att jag har narkolepsi så måste följande vara en del av sjukdomen:
- det går i skov. idag är jag såååååååååå trött. vissa dar är jag mer energisk än en duracellkanin med damp.

- drömmarna när man är inne i ett skov är VÄLDIGT konstiga.

- man är så himla hungrig hela tiden. blä!

The way I are

helt grammatiskt inkorrekt.

Jaha. Ännu en dag i snorens tecken. Och viktkriget har spårat ur. Här sitter jag med vit pasta, tonfisk och grana padano-ost, som en supernöjd liten fet hamster. Gött.
Jag gjorde en neg-lista men den försvann. Jag är sååååååååååååååååååååååå omotiverad. fy fan.

Tuta INTE¨på Tut.

Fy fan vad jag hatar när folk tutar, särskilt när det är TOTALT omotiverat. Jag gick över ett övergångsställe idag...en liten liten bil närmade sig men jag var ju på övergångsstället i praktiskt sett....kikade mot bilen..lite så där i samförstånd. men den jäveln som satt i hade en annan plan. Irriterat, mycket irriterat tutade den jäveln. På mig! Och i vanlig ordning kan jag väl säga att visst fan brann det. Det brann rejält. REJÄLT! Tog några sura steg mot bilen, ropade har du problem eller och det här är ett övergångsställe (förmodligen dök ett gubbjävel i där någonstans oxå...)

Så jag förklarar ett krig mot alla trafikovettiga pensionärer. Det ska bli mitt livs mission att få era långsamma, sega, halvdementa och vettvilliga arslen från vägarna. Det finns visserligen idioter inom samtliga åldersgrupper men jag förklarar krig mot den äldre generationen som tydligen tappat respekten för både trafiksäkerhet och hyfs. Shame on YOU!

Hips do lie...

den tråkigaste, gråaste...nej mest vardagliga tjejen, typ 40...danspass? Njae...ur spår. MEn, hon visade sig va den som gjorde dubbla snurrar och hade shakira-höfter. Men ustrålning? Nope.

Och jag då? Men jag var ju självklart bäst!!!!!!!!!!!!



















nej va fan tror ni. jag var typ inte alls tipp topp på det där. Såg nog ut som en unge som försöker dansa som Shakira..eller nåt.

Kings and queens

Jag är väl inte känd för att va positiv men även jag kan göra undantag.
Det här ni, får planeten att snurra.

1) Miss Li - en musikalisk tornado
2) roliga kollegor - vilket gäng muppar, men jag är ju Gonzo så det passar fint
3) Salsa - bedrövad gömde jag mig under soffan inför blotta tanken att gå på Karin K's BP, så jag ska shaka mina latino-höfter the shakira way
4) Okej, jag lyckades att avslöja för mig själv vem som vann So you think u can dance..osuccé, för jag vet vem som åker ut ikväll MEN JAG vet ju fortfarande vem som vinner. Det skålar vi för!
5) Alkohol. För det får ju bokstavligen planeten att snurra! ha



ps. har jag sagt att Gallows är suveräna? the mighty mighty så att säga....

Jag somnade med stenhuggaren...

...och vaknade på efterfesten. Det var en helt vanlig lördagkväll i lördags. BMB sig likt. Ölen smakade som vanligt. MEN när Blue Eyes soul blir det inte som vanligt. Så jag dansade som om jag var med i SYTYCD och "was dancing for my life" (LAME!) men de andra, de fick hugg...jag fick en sträckning! haha

minutes to midnight

det är blankt i mitt huvud. .

Queen of the world

Jag har inget intressant att säga. Calle Schulman bloggar igen, thank heaven.
Mitt krig mot kalorierna fortsätter. Men jag förlorar förmodligen. Jag orkar dock inte va patetisk...det är bättre att träna och hålla käften istället.

Vi badade igår, vid Skutberget. Jag, Maria o Mille. Så spenderar man en ledig dag, istället för att städa, damma, diska, tvätta...jag är ingen husmoder.

Viktkriget dag 5-6

Jag förnekar att förgående utbrott har något samband med min pågående diet......
eller?

Okej! jag är så jävla hungrig. ont i huvet har jag och snart kommer jag hallucinera potatisar. MEN det står nog förmodligen 1-0 till mig eller nåt.
Pain is weakness leaving the body...men vafan är hunger då?

Dagens ungdom

Jag kanske inte kvalificerar mig som ungdom men SKIT samma.
Jag är på det pissigaste humöret någonsin kan jag ju bara börja med, om det nu skulle va så att ett förtydligande är nödvändigt.

Följande inträffade för några minuter sedan och om ni läser om det på NWT patetiska insändarsida om någon dag vet ni redan på förhand att DEN OSNUTNA, RESPEKTLÖSA UNG-JÄVELN UTAN HYFS ÄR JAG. Jag! Dagens ungdom...det är så ju så man blir alldeles stum av förvåning.

Skulle cykla några hundra meter. Med mobiltelefon. jag vet, fan vad drygt. Att snacka i mobben när man cyklar alltså. Men anyway.
Hinder nr 1: en massa bilar på väg mot övergångsstället. så jag valde att cykla till mitten för att låta trafiken från andra hållet passera. MEN nån jävla yahoo i minibuss eller vafan det nu var var ju tvungen att göra följande fel: tuta irriterat och vinka fram mig irriterat. Jag hade ju stannat så han skulle kunna köra vidare utan att stanna för mig... jävla pundhuvud. Ful var han också.

Hinder nr 2. Fotgängare framför på vä sida av gångbanan. Inget fel där eller. Felet var det FETA gamla härket som kom på cykel åt andra hållet. Givetvis skulle hon masa sig över på min sida för att passera fotgängaren som jag nu cyklar långsamt bakom så Cykelkärringen ska kunna passera UTAN ATT CYKLA PÅ MIG. Men då beslutar sig vän av ordning för att yttra sig och så påpassligt berätta att jag minsann cyklar på fel sida. Då brann det.

Något av följande inträffar:
a) undertecknad skakar på huvudet och cyklar förbi
b) undertecknad vänder cykel, trampar efter tantfanskapet och bankar skiten ur henne
c) undertecknad håller sig lugn och fin, vinkar glatt och cyklar vidare.
d) undertecknad blir jävligt irriterad och ropar något mycket surt och opassande.

Jag ska bannemej starta en folkrörelse som bara ägnar sig åt att göra hela samhället så opassande för tanter som möjligt. Jag skojar inte.

nej, kära vänner som läser det här. Jag är inte riktigt klok. Och jag är väl medveten om att det var både ohövligt, omoget och kanske till och med onödigt gjort. Attitydproblem? Ja men det vet ni ju redan. Respektlöst?...tveklöst. But the b***ch had it coming :)!

Viktkriget dag 3-4

Tajna vs kalorierna: 2-1

Bodypump. GI-mat, minus för lite lätt sockerfusk. MEN GI alltså. fan va trist.

Viktkriget dag 2

Tajna Vs Kalorierna 2-1

Jag har varit en tapper soldat. Fiendelinjen närmade sig med rasande fart runt klockan 13.30. Men jag hamnade inte i den enkla fällen och gick därifrån med hedern i behåll.

(Fiendelinjen var ett fredagsfika utan dess like, glass, godis, kex... MEN jag motstod och dessutom gick jag en 30 minuters promenix innan jobbet...dock har jag gjort lite efterrätt...det började bra med en nyttig, härlig svampsoppa - helt GI men sedan gick det utför...)

Viktkriget dag 1

Tajna vs Kalorierna: 0-1

(ett danspass skulle ha inneburit att första slaget varit vunnet men en plötslig attack av dillchips och dilldip underminerade mitt anfall) Fan!

the way I are

Det rasar ett krig på Kvarnbergsgatan.
På ena sidan befinner sig undertecknad.Ensam, i underläge. Paranoid och håglös. På andra sidan finner ni min kära, gamla nemesis, den alltid så retfulle: Kapten Kalori. Hånfullt ler han bakom fiendelinjen tillsammans med sin armé av välsmakande fett och kolhydrater. Men jag ska besegra dig, you fucker. Du ska få smaka BLY! You're going down!

Slutslackat

Nu hörni är det slutsemestrat. Inget mer sovande till klockan 11. Inga onyttiga, fettdrypande luncher. Inga fler överhoppade gympass. Jag har ingen jobbångest. Jag börjar nästan bli uttråkad. Idag har pengaångesten slagit till. Kanske för att vi betalat hotell. Det är så sjukt dyrt med hotell. Fy fan.

Sweet marie...

* Tydligen var kronprinsessan i Särö igår...men det fanns en kung i Göteborg. Han heter Timo Räisänen. Fatta vad grymt mycket Göteborg älskar sin Timo. SÅ ska en slipsten dras!

* När den allra snålaste, blötaste uppenbarade sig från himlen (det är LAG på att något konstant måste falla från himlen i skitGöteborg) fick jag nog av fula ponchos. Är jag på festival ska det DANSAS. Är jag på the Ark för tredje gången i sommar ska det firas rejält - med dans. Så piss off jävla pissregn täntkte jag. och dansade på som aldrig förr och det var skönt. men jag blev pissblöt. Och virvlande! Ha! The Ark förtjänar faktiskt att firas med dans. Så himla bra.


Okej, det fanns en drottning i Slottsskogen. Regina Spektor och hela västkusten var där för att höra henne. Jag var tvungen att sätta på mig solglasögon så ingen kunde se hur ful jag e'...jag grinade. Det var den vackraste uppenbarelsen. Hon leker fram sin musik, är så konstig att det aldrig blir annat än charmigt...egensinnig. Vacker! En liten flicka i en butik av godsaker som kastar sig över allt med ett skyldigt leende. Hon är New York en höstdag, med vackra löv och en vacker kappa....och den vackraste musiken du kan tänka dig.

Drunken lullaby

Tro inget ni läser om Way oyt west. så länge det inte är nåt bra.

Flamingoscenen är en katastrof! För smal.
the Go Team! spelade samtidigt som nåt annat vi skulle se...missade det :(
man får ont i magen av vinet! (snarare mängderna!?!)

- Nej, Hives spelning var bra trots nya låtar. Det är kul med nya, framtida kioskvältare.
- Eagles ÄR ett kul band, predikande och Amen till trots. Du rycks med. Du blir nästan charmad av dessa bonnlurkar.
- the Pogues - fyllenostalgi, tragikomiskt, inte vackert för fem öre och jävligt tandlöst. men bra.
- Lady Sovereign - little miss Queen! Hon regerar som en musikens grand lady!
- Jag blir alltid lycklig av Hellacopters.
- Albert H! Bra uppvärmning, definitivt en perfekt mood-setter.

Och Manu Chao! Det kändes som om vi sett det förut, fast på ett bra sätt. Bekant, dansant, cirkusstämning, utan äckliga clowner.

We're here....

Nu minsann sitter vi här i grådassiga göteborg. Uttrycker redan tacksamhet till Engströmska lägenheten....location, location, location som den amerikanska hysteriska mäklaren skulle ha sagt.

Vi tog verkligen den långa vägen från karlstad till Gbg, via Fjällbacka. Öh!
Jo, så vi lunchade på Grebys i Grebbestad, doppade tårna vid Tanum och så käkade vi glass i Fjällbacka. Frotterade som aldrig förr, hur man nu gör det...funderade över Camilla Läckberg, vart hon tagit död på alla sina karaktärer...om det kanske skulle komma flygande något från klipporna....eller komma flytande något uttäckt ur havet. Nu är det ju så att ingen av oss läst hennes böcker. Hon verkar vara fruktansvärt bajsnödig på nåt vis. Är avundsjuk att HON fick va med i på spåret. Det borde jag få va, med all min charm och kunskap.....nu tappade jag tråden. var var vi? bajsnödig...just det..läckberg. Men, nu tänker jag i ren protest mot Ernst Brunner, Björn Ranelid och Leif GW (din jävel) köpa samtliga fyra böcker av fröken Läckberg. Alltså de som finns i pocket. för jag köper inte riktiga böcker. så mycket sympatiserar jag INTE.

Jag saknar ett fungerande huvud

Vi hade jättetrevligt i lördags men inte så trevligt att mitt huvud fortfarande sitter löst. Det var en slackerdag. Verkligen. Checkade wakeboard. fick några soltimmar. Gjorda drinkar som smakade himmelselexir. Men efter jag kom hem började besvären: skakningar, frysningar....så de senaste dagarna har jag haft nån inbiten j'vla förkylning, typ 39 graders feber, ledvärk. SNUVA. Fan vad jag hatar inte ens kunna tilta på huvudet utan att det rinner över i näsan.

Sand?

Det skulle finnas sand på Harrys. Men jag fann den inte. fick dock en sån här aloha-krans. gud vad fint.

Idag: Bomstad-baden, wakeboardtävling, middag ute?, förfest med the Fabulous Sex and the city-crew. Och sen? A lot of ass-shaking på blue moon. Promise! rÄTT SÅ NÖJD HÖRNI.

ps. koriander hade nån trumcombo-deejay-tjoho. Kalle skulle tala dem tillrätta. pinsamt.

Älgrädd

Jag passar inte för skogsliv. Jag fullkomligen hatar paddor och grodor. Dessutom är jag frukteligt rädd för älgar. Blä!

Pat Wolf

- jag klarade det svåra sudokot...kände mig som värsta hjärnan.
- insåg att vilken indiot som helst klarar det, kände mig inte som värsta hjärnan.
- Patrick Wolf är så himla bra. Känner mig efterbliven som säger detta först nu.
- Alla som hävdar att Per Gessle är bra är också efterblivna.
- Om jag är gift med biffen måste det innebära att jag är bananen...
- jag älskar calle schulmans blogg
- Koriander befäster sin position som Värmlands i särklass roligaste uteställe. Tack vare Peter Siepen. Hade mycket trevligt i onsdags.
- Epoor är den mest infektionskänsliga personen jag känner. Bubblegirl. Borde ha en egen bakteriefri miljö...
- Solen har återvänt till Karlstad, grilla o dricka rödvin låter som den tajtaste idéen.
- Mille's back in town.

Nej

Missförstå mig rätt. H&M är inte glamour. Men känslan i de kläderna jag provade var lite retro-glam. Tunga tyger och vackra snitt.

Sedan sist

Nu har jag varit hemma två dygn snart. Kommer aldrig mer att åka över gränsen till norge kändes det som i måndags. nu överväger jag att åka tillbaka i september. ha!

Glad att det är över iaf. Har börjat min semester, for real. Plockat 2 kilo kantareller, köpt 2 underbara väskor i Oslo och ätit för en hel bataljon. Idag är det såååååå fint väder och typ 4/6 av Smôlgänget ska ut och festa. Epoor är hemma från London, var nere och fikade med henne och Piis imorse, på Piis salong. Hon har gjorts flätor förresten. Nice.

Men jag saknar två ting: Min Mille och glamour. Det går kanske hand i hand.
Har provat kläder ur H&M's vintage collection och jag då kände jag mig GLAMOUR kan jag lova. Jag klär som fan i Lejongult!

She's my man!

Ni andra sover garanterat. utom några stackare som førmodligen ær på væg till sjukhus någonstans...jag sitter och poppar till Scissor sisters och kænner mig førnøjd. Helt otroligt vilken dag jag hade igår. Från 07.30-21.30 satt jag ner ca: 15!!!!! minuter. och då øverdriver jag inte. Hæcken full...kanske inte riktigt beskriver allt men det var fan så det var. Vissa mænniskor vill INTE lyfta på hæcken medan andra springer den av sig...jag har iofs gått ner i vikt...det ær ju bra!

Men alla ær ju inte katastrofer, långtifrån. Ni ska få en beskrivning. Senare. Nu ær jag mer nyfiken på om Calle Schulman skinkade på både den intresserade blonda och Goldensohn...

Kærring

Tina, du ær en sån kærring! Jag vet, men jag kan inte hjælpa det.
Men jag ær en fjortis också før det vore så himla underbart att gå ut och supa skallen av sig och dansa fuldans.

What reeks?

Nu ær det 2 dubbelvakter kvar...30 timmars arbete. Førhoppningsvis inte en dødlig dos. Igår gick jag till den økænda och fruktade "neurologen". Precis som jag misstænkte skulle jag va på slagenheten, d.v.s. strokeavdelningen. Okej, nåt jag kænner till iaf. Och faktiskt, det var inte værre æn så før jag fick verkligen jobba med de gulligaste mænniskorna i hela Drammen, sykepleier Inger (rena rama Florence) och hjelpepleier Eva (supersøt). Så nær jag vaknade idag var jag på gott humør, solen sken in genom mitt fønster och jag tog initiativet att SLÆNGA DEN DÆR JÆVLA SOPPÅSEN SOM STÅTT INNE I TV-RUMMET OCH SOM NÅGOT jævla huvud STÆLLT UT I HALLEN SÅ DET VAR DET FØØØØØØØØØØØØØØØØØRSTA JAG KÆNDE LUKTEN AV NÆR JAG KOM UT UR MITT RUM.

lite frågor: ær det allmænt vedertaget att alla underskøterskor + 50 ska ha auberginetonat hår, typ kort eller page?

Varfør anvænder sig inte norsk sjukvård av beprøvade metoder inom førflyttningstekniken, muskelkraft i all æra men alltså hjærnans muskelstyrka regerar enligt mig!

Kan verkligen høgt blodtryck høja blodsocker??? har aldrig hørt om faktiskt. låtert som ett norgeskæmt inom sjukhusværlden.

Nær førvandlades min blogg till en kærringblogg...? Aoutch..kunskapen ær som att rycka av ett plåster - varje gång! Skjut mig!

Cause you're lazy

Alltså ALLA jag pratar med kommer till en slutsats: folk ær evinnerligt lata hær. Inge Mille-spirit att jobba jobba jobba. Nej! Inget ær någonsin færdigt nær natten kommer, jag fattar inte vad de håller på med. Och på tiden mellan 06 och 07 førvæntas man gøra: morgonkontroller, hænga 4-5 pc-dropp, kontrollera drykk och diures...och så ær det ju ringningar dæremellen...kænner sig som en superwoman om man klarar det...(visst, ja kan gøra det hær tidigare men det ær emot mitt bættre vetande...)

och sedan all slapphet, vadå EDA-schema? vadå rutiner runt CVK-hantering, diabetes??? i.v. furix?? hjærtsvikt?? va???????????? helt otroligt. just det....hær kommer en fin medicinering: selozok 100 mg x 2, verapamil 120 x 3!!!, 'Renitec 20 mg x 2, Digotoxin 0,05 mg. med mera...hmmm...patienten har lågt tryck och puls...no shit liksom. AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAhhhhh!

Hate leads to sufferingen

Med kæra Yodas berømda ord som rubrik tænker jag från och med denna rad ægna mig och ren och skær Hating! Eller jag hade det. Jag har ett fruktansvært temprament, det vet typ alla. Idag blev jag påcyklad av nån jævla mupp och resterande tid innan jag kom hem ægnade jag åt hæmndtankar. Førmodligen kommer jag stoppa paraplyt i dæcket før honom om jag ser honom imorgon...jag har åtminstone tænkt tanken.

A bright sunshiny day

Jag har træningværk i mina lår efter gårdagens promenad med packning. pratade med en annan boende hær, som latat sig med taxi...tyckte, visst har man ryggsæck ær det væl ingen sak...hørru. I bet you lazy ass att du inte hade gått ændå. sådeså.

Min førsta encounter med sjukhuset såg ut så hær ungefær.
- fel klæder...fanns inga tunikor. fick ta nån konstig rock, med tryckknappar.
- det nervøsa "ær det hær jag ska va...???". Alltid lika pinigt, ungefær som om man ber om ursækt før sin existens. Jag ær hær før att rædda era underbemannade arslen, sådeså.
- paniken som kommer nær man tar rapport. aaaaaaahhh, kan jag det dær? klarar jag detta? kommer jag hinna innan kl. 07???

Avdelningen hade inte bara lungpatienter utan æven njurar. Grejt. Och om man sæger så hær. vården ær inte densamma...det ær verkligen det ordnar sig stuk, vilket ær bra. men det ær inte så noga...æh, ge den dær tabletten du...EDA-schema? va? æh...ja ja det løser sig. inkommande patient. okej, vi ser væl vad det blir. dataaccess? nej men oj, det har ju ingen utav er....ni fattar. tur att jag har ett nervøst yttre och det mycket tufft inre. :)

Skærpning

Nej! Så patetisk ær inte ens jag. Visst jag ær sjælv men ensam ær jag inte æn. Och stora flickor klarar sig alltid sjælva!! så det så. lite Pippi Långstrump-spirit om jag får be. Jag ær bæst. Lyckliga hela Drammen som får besøk av MIG!!!

Ensam...

nu ær jag alldeles ensammast i hela værlden. Før jag sitter i Drammen och dær finns ingen annan intressant mænniska. så jag ær ensam. ska snart vandra ivæg till mitt jobb. kan se sjukhuset från mitt fønster så det lær inte bli så svårt att hitta. men det ær ju redan tråkigt. lægg då till om jag vantrivs på avdelningen....då blir det ju bara værre. och se hur bokstæverna ser ut också...inte ens de ær bekanta...buuuuuuuuuuu

Relax - take it easy

Passive aggressive...ett litet härligt uttryck...ett beteende som främst kanske vi väninnor använder oss av. Jag har en liten tes att kanske just en dos av PA fått mig att bli så ångestfylld inför att åka iväg. Men det är ju så här: ny plats, nytt boende, nytt jobb, nya arbetsuppgifter...ingen introduktion eller inskolning...ingen som hämtar dig till ditt tillfälliga boende...och en väska fylld av käk eftersom det är såååååååååååå dyrt i norge.

Jag är skyldig Darling en middag, JAG är den smartare i familjen!!!
Ses nästa vecka, under förutsättning att jag inte är en äkta loser och ger upp...
.................... naaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa! inte jag inte.

Kharma police

Kan det vara så att mitt dåliga Kharma som är här för att bita min stora, jobbiga ändalykt? Har pratat med Bemanningsfolket...de sa blablablablabla. Så jag får ta och ge mig ut i den mörka norska Harry-hålan Drammen kl. 22.30 på kvällen. "Det har gått bra för alla andra..." Blablablabla...lite skillnad att bli lovad lägenhet som ligger 10 min från sjukhuset och få ett som ligger 30 minuter bort MEN jag har fattat att det är fler som blivit blåsta. Jag känner att jag vill spy galla men schizofrenitanten inombords har precis växlat humör.

Så här ska jag se det hela: jag kommer lära mig jättemycket! Jag kommer att få mycket motion. Jag kommer att tjäna pengar. Dessutom förflyter 6 dagar jättefort. Det är superfint, jag kan ta med kameran och fotografer lite...Sedan kanske man till och med kommer träffa någon trevlig kollega...jaja, den norska nissen jag pratade med var jättetrevlig och hjälpsam. Alltid något.

Calleth you...

det här var en konstig helg. Trodde vi skulle slappa i Stugan...vilket vi iofs också har gjort men vi har även: Ätit glass hos mormor i Lysvik, varit på strandcaféet, träffat både Elisabeth och Fredrik och Anders och Maria (nyförlovade grattis!) och så har vi gått från Rottneros in till centrum. Ahhhhh. marschfraktur någon? Fast vi gick från Rottneros för att vi såg THE ARK!!! Gratisplåtar tack vare Tym, tack tack. Och den konserten var mycket bättre än den på Arvika. och så ska vi se dem på WOW oxå....usch vad nördigt.


Har 118 på IQ-testet! Alex Schulman hade 125. I'm closing in....

IQ-test

Det gick väl inte så förträffligt, som auktoriserad wannabenörd är INTE 115 godtagbart...vafan Alex Schulman fick ju för fan 140 eller nåt.
Mitt liv är slut.

Tantvarning

Usch! Jag har gått och blivit en surkärring. Det är knäckande. Jag som anser mig va både charmerande tokig och allmänt glad. Är kanske en täckmantel från mitt sura jag så jag inte ska självmörda mig....??? Någon som förstod? snälla, meddela mig.

Vi ska åka till stugan i helgen. Känns vuxet. Vet inte om det är särskilt vuxet. Det blir iaf. intressant. Vad ska man packa? Ska vi fiska? Ska vi plocka kantareller? Blir det badväder...frågorna hopar sig som knott runt mig förvirrade huvud. Och jag ogillar mer och mer min andra Arbetsgivare, icke namngiven...kuksugare är vad de är. Försöker verkligen snika undan från utbetalningar men gör det det så kommer jag MIA på tisdag. Ha! Förresten, jag tror inte jag är passande för att ta hand om rökmuppar på en lungavdelning. Seriöst. Jag har kass människosyn.

deja vu?

Insåg precis att inlägget "trying to recall" är som nån slags twilight zone i mitt lilla liv. det händer inte direkt mycket. och det som händer är typ same same. Det är förmodligen story of my life, bli fjortis, bli fjortisfull och bete mig som en fjortis. Men jag som är sååååååååååååååå vuxen och mogen. Det är nåt tragiskt med min personlighet, jag vet, är medveten och har insikt, and shit like that, MEN tror att jag ska rulla in mig i mer konstigheter istället. det blir liksom roligare så.



PS. Hope kanske dör just nu i "Days" - jag citerar Beach boys: Wouldn't it be nice...

Battle of the blogs

Status: skräphög
Humör: apatisk
Lyssnar på: Scissor sisters (för att bota ovanstående)

Det är med nöje som jag följer Calle Schulmans gallspyende över modebloggande Engla. Hon svarar med att "inte kommentera", "det får stå för dem" och "jag klarar mig". Buuuuuuuhuuuuuuuuu. Kan du inte bara tvåla tillbaka? För fan. Jag är så vackert trött på folk som inte försvarar sig. Posta nåt om att han ser ut som en get och typ ägnar sig åt att knullla kor. Typ?! Fast jag vet varför hon inte gör det....för så gör inte classy ladies. Ahhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhh! Skjut mig. Nackskott tack.

Trying to recall

Alltså när vi talar om patetiskt. Jag har en rad andra patetiska drag som kan avslöjas när jag ändå är ute och kryper till korset så här klockan tre på natten i en dvala av någon slags sinnesförvirring.

- Jag tror att jag är dansguden no 1 efter några glas. Det är som om de mest pinsamma kottarna i So you think you can dance skulle se tiptop ut. herregud!

- Jag djupdök åter i glitterburken. Jag borde bli avstängd av nån Mighty holyness of glam and glitter...eller nåt sånt. Överkonsumtionen var iaf ett tragiskt faktum, bevisen satt i ögonvrån, urringning och hela kudden imorse. Inte ens en blind CSI-medarbetare skulle missa det. Tragiskt! det är som om jag har ett depp-mode, ett crazy-mode (som tillämpas på jobbet) och så har vi Peacock-mode - en rejäl exhibitionist som ska synas och höras till varje pris.

- All alkohol. Varför? Jag kan verkligen inte dansa nykter...men jag kan ju uppenbarligen inte dansa full heller så det är ju fuckin' worthless! Det finns inget mellanting i min värld.

Stalking Peter Siepen

Humör: Glatt
Status: trött. mycket trött.
Lyssnar på: Per Gessle (ja just det...)

Jag tror att man med inte så stora ansträngningar skulle kunna ringa in följande karaktärsdrag hos undertecknad: viljesvag, fascinerad, lättroad, knasig, halvbesatt (gränsland fanatisk) Om man gjorde ytterligare efterforskningar skulle förmodligen termen stalker komma upp, även om det skulle vara lite å det starkaste.

Så, vad resulterade denna föga smickrande samling karaktärsdrag i? Som vanligt, en rispälsfylla, ett stort hål i plånboken, ett mindre självmordsförsök (jag lovar, på cykel efter så mycket alko brukar vanligtvis vara så kamikaze det kan bli) och så var det ju det här med fascination. Sedan x år tillbaka har undertecknad varit smått förtjust i mediefenomenet Peter Siepen. Nu under sommaren tillbringar han onsdagarna på Koriander (trevligt uteställe) och tja, det väckte liksom stalkern inombords. den där lilla fjortistjejen som beundrar, inte riktigt besatt men ändå lite läskigt. (inte hamstergirls eller Agneta Fältskoggubbenivå, kanske Morrisseynivå? - läs Fans för fan).

Jag erkänner. Jag har nått ett lågvattenmärke. För igår hade jag minsann gjort slag i saken och gjort en skiva till karln. Herregud. Jag skäms över mig själv, jag skäms åt vänner och bekanta. Varför??? Jag tyckte det var lite charmigt en stund i sinningsförvirringens tecken. Varför??? Jag är helt jävla psycho. Fast man ska ju inte skämmas. Han fick ju en skiva med en massa fina låtar att dansa loss till. Jag är ju inte direkt den som antastar honom och ska krama och stå och snacka loss och laja. Jag har absolut ingen baktanke...iofs skulle jag vara intresserad av att putta bort vackra Tilde Fröling från att va Rocky i Rocky & Drago....Knasiga Knut tar över rutan. En succé utan dess like.

men Knut, vad tycker din man om det här? Oj oj oj, han var väl medveten om min "crush" innan vi blev ihop. Haha! Jag tror sånt här handlar om att hitta någon som antingen speglar ens personlighet...eller som speglar åtråvärda egenskaper. Jag vet inte. Jag vet bara att jag sänkt min psykologiska ålder några snäpp. Jag vet, det är patetiskt.

Check out Bunny Rabbit

Humör: Lättirriterad
Status: Klumpig
Lyssnar på: Solid gold - Eagles of Death Metal

Patetiska ämnen som engagerar mig totalt!

* Att den där urstygga bulgariska höjdhopperskan har åkt fast för doping.

* Att patetiska karaktärer i Days of out lives får vad de förtjänar (ex. Bo & Hope)

* Att Jonas Hessen Khemiris "Ett öga rött" blir film är fantastiskt men jag går och irriterar mig över att trailern går nu, och filmen kommer i september. As!

* Hur jag ska effektivisera matförrådet som ska med till Drammen (ska läsa, äta snabb men inte allt för onyttig mat och tjäna pengar i Norge).

* Att världens kassaste servitris jobbar på Nöjesfabrikens terrass. Hon är sååååååååå kass. Världens uslaste service inte bara en utan två gånger. Då är det inte slump. Då är det rå sopighet! Aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaahhhhh! Skulle vilja berätta för henne att vi brukar dricksa jättebra i vanliga fall.

* Att fans hellre syns än ser! Det är ett faktum, inte påstående. Så jag får väl blotta min inneboende exhibitionist jag oxå.

I want you soo hard

Status: Hungrig
Humör: Effektiv men trött !?!?!
Lyssnar på: It was there that I saw you - Trail of dead

Eagles of death metal är ett måste, säger Darling. Absolut!

Jag har plåstrat på Arvika. Horade till mig en biljett genom att genomlida 12 timmar i sjukvårdstältet. Så helt totalt värt det. Och jag genomled inte så hårt för det var kul. Och under tak. Men jag har aldrig sett så många skavsår. Men inge action. Jag är nog en actionjunkie egentligen. Blir kokande av adrenalin vid blotta tanken på en slags fysiologisk kollaps. Så skadad, så skadad.

Såg Patrick Wolf och Magic numbers. två toppenspelningar fast av olika anledningar.
Som Nisse sa det: Patrick är exhibitionist. Åh yes Sir, I can boogie! Han visade ju för fan röven och lite till. Men han gör fantastisk folk-electronica-musik.

Men MN!!! Det gör mig lyckligt i själen att ha varit på en konsert med MN. Jag skulle kunna betala 700 spänn bara för att se dem!! Den renaste, enklaste men vackraste musiken är skapad av de här fyra. En tillbakadragen, cool trummis. En röjig basist med en så självklar närvaro. Den blyga men ytterst talangfulla vokalisten med obskyra instrument på lur. Världens mest uppriktigt sköna lead singer. Om kärlek ska låta på ett sätt är det så här det låter. Fatta alla oslagbara låtar de plockar fram: Love me like you, Long legs, Love is just a game, I see you - you see me, Take a chance. Det är musik som får himlen att bokstavligen sluta tåras. Sakta fylldes Vintergatans område med människor. Jag tror inte att någon hade förväntat sig att de något så fantastiskt. Jag blir alldeles tårig och även om det är skönt att få bestämma över sina egna upplevelser saknar jag någon att dela detta med. Någon som förstår, någon som verkligen förstår när man säger att det var magiskt, fantastiskt och once in a lifetime...this is the shit!!! FATTAR NI! "Sisters" var explosion, det här är en implosion av känslointryck. Och till på köper fick jag åter erfara att Beyoncé kan vara själfull - Magic numbers hade också insett att Crazy in love är en fantastisk låt egentligen och spelade sin underbara version.

It ain't a party until the tits come out

Status: snuvig
Humör: Utmärkt!
Lyssnar på: Tits on the radio med Scissor sisters.

Jag sa att Scissor sisters kommer ge årets konsert på Arvikafestivalen. Tror tamejfan att jag fick rätt. Det var en explosion av filth and gorgeous! Dekadens och disco i skogen, det enda som saknades i den kalla natten var en stor fullmåne (Även om Ana Matronic gjorde allt för att visa sin!) Vissa är entertainers ut i fingertopparna och inledande She's my man var ingen uppvärmning. Det var från 0 till 100 på 2 sekunder men utan att sakta ner därefter. Kiss you off, Laura och Comfortably numb är odödliga. Deras buleskshow bjöd på glädje och outtröttlighet. Dansgolvet, i form av Arvikas signifikanta lervälling med stoooora vattenpölar, tillägnades alla glamourtörstande dansande darlings och den känslan genomsyrade hela konserten. Natten var vår, kärleksfull och lättsam. Filthy, gorgeous fick avsluta 75 minuters orgasm. (jag vet att det är sexuella referenser HELA tiden, men hela shown var totalt sexifierad, and we loved it!)

"Sisters" ÄR en musikalisk orgasm, and we all got fucked in our earholes!

Mat är synd

Nej! Jag har noll noooooooooooooooooollllll självkontroll. Det är PATETISKT!
Jag har träningsvärk. Jag borde gå ut och promenixa, istället sitter jag och väntar på...chokladpudding. Ahhhhhhhhhhhh. Jag borde jobba på min fobi mot "Du är vad du äter-tanten". Hon är scary. Jag brukar ha med henne i shoppingvagnen på ICA (inte bokstavligen) och hon skrämmer skiten ur mig. Säger elaka saker när jag försöker smuggla ner vit pasta och bregott. Så jag borde jobba fram fobin! yes!

Confession

Jag är skitpackad på pres-bilden. Det finns inga bra bilder egentligen. Jag är antingen rödögd, pluffsig och aspackad. Eller så är jag dödögd, pluffsig och puckad. Kolla här, det är rätt shysst med speglingen, men min arm har nästlat sig in....

Klipp dej och skaff dej ett jobb....

Frankie Valli - Beggin' Ohhhhhhhhh la la la la la, love it.

Jag har läst satans mycket på sistone: Like yeah, vad duktig du är då....
Vill du ha tips eller inte, slyna :) (mind your language, bitch!)

1) Fans - Fredrik Strage is your darling friend och reder ut begreppen på ett icke dömande sätt. För alla som svävar i ett inre fjortiskaos a la Hamstergirls men inte riktigt är redo att bränna Sjösala eller stalka John Lennon. Läs boken och du fattar.

2) Vid floden Piedra satte jag mig ned och grät (Paolo Coelho) - några sa att den var icke läsbar, TK sa att de förmodligen inte förstod den. Det är som berättelsekonstens smorts in i sammetslen honung, and you love it!

3) The Game - Neil Strauss. Jag läste den bara för att diskutera HB's med Dr Cricket. Och den är ju annorlunda. Man blir cynisk. Haha. Men samtidigt, när det finns hopp för loser lovers, hell yeah! It's all good.

4) Tätt intill dagarna - jag grät floder, inför svenskifieringen, inför mamma Cans öde. Inför det faktum att jag inte har en aning om hur man lever tätt intill dagarna men frågan är om det är eftersträvansvärt eller ett nödvändigt ont.

5) No tears for queers - Johan Hilton. Hatbrott som stirrar vidöppet rakt in i dina ögon, och du kan inte blunda hur du än försöker...Kallt. Skrämmande. Viktigt.

Well I think I'm gonna buy me a brand new shade of man

Status: Trött och stel.
Humör: Panikslagen
Lyssnar på: Scissor sisters

Jag blir ibland panikslagen utan anledning. Precis som nyss. Jag vaknade efter ett nattpass (ooooohhh, jag var otrevlig mot Little miss Menlös, kanske är karma?). Hade panik ifall jag sovit bort dagen. Nu är det bättre för jag SURFAR bort dagen. Men emellan paniken hade jag en dance-moment för jag läste om en Voguebal på "bogjavlarsidan". Det lät så fab!!!! Stefan, wanna go? Du är den enda förutom Miss Mille som vill och kan dansa loss stereo total! Tisdag 31 juli. på Debaser....

Jag har fått värsta tjockisnojan. Så där som jag alltid får. Så nu kommer jag ha ångest i en timme innan jag kan gå lös på leverpastejen i kylskåpet. Jag har freakishly äckliga matvanor. Nåja. Om jag dansar i en timme kanske nojan stillar sig. I love pastej.

I loved you first

Status: Barba-tjock
Humör: velig
Lyssnar på: Regina Spektor - Samson

Allt är totalt urkukat. Min klokbok har tagit pappaledigt och har inte lämnat någon vikarie. Jag är i behov av en vikarie. Eller så är jag i behov av att inte tänka. Jag är självisk men tror att jag har alla andras behov i kikaren. Jag har vänt den bakomfram och ser bara mig själv. Me me me me me. Fast man kan ju inte titta på sig själv i en kikare egentligen....

Jag ska ta mina linser som kom på posten...jag ska gå ut på stan. Jag ser aldrig härligt random ut. Och min ögon ler inte längre. Jag har ju alltid (nästan) glada ögon. Ko-ögon sa nån.

This is the key that makes us wind up

Humör: Rock n roll
Status: starka ben
Lyssnar på: Gwen - Wind it up


Las Vegas here we come!!!!!!!!!!
Dekadens, förfall, skulder och krossade drömmar. Men vi är förblindade av neon och kitsch. Jag måste gråter inte längre över den uteblivna sommarsemestern.

the red flag wavin never meant the same

Pier Pressure 1 juli Frihamnen.
Nitar och kajal har blivit lika Svensson som köttbullar och midsommarstång. Det är en sanning. Vet inte vad jag tycker om det. Pier pressure kändes som ett skoldisco fast med lite skrikigare musik. Tack gode gud för öltältet. Och rynkkräm. Jag har en rungande åldersnoja, kände mig som farmor i söndags. Men det var jäkligt skön musik också.

Sevärt:

My chemical romance gjorde en suverän spelning, sist ut och väl värt att vänta på. G på bästa humör. Ray med bästa riffen. Och en konsertpianist att dö för. Köpenhamnsspelningen var inte lika allert. Det här kändes som en mässa för en galen sekt där musiken är Gud och texterna lika heliga som gamla testamentet. Och Gerard är profeten vi samtliga följer, till och med över stupet.
Bäst: Famous last words, I'm not okay och Sleep.

Billy Talent kändes som en mindre teatralisk version av MCR men jag blev helt till mig av de vilda falsettskriken och det sköna gunget. Red flag och the Ex, suveräna.

Gogol Bordello - har du missat dem har du missat mycket. Gypsy punk är en säregen kombination som du inte kan stå stilla till. Revolution, galenskap och antiglobalisering. Dragspel, fiol, plasthink och tvättbräda och you're good to go.

Minus:
Avril - okej, det är inte okej att negga men alltså, hon är huvudakt, då ska man prestera. Men det kändes mer som Amy Diamond goes a little Britney med en skateboard och några punkiga cheerleaderväninnor som bara var töntiga. It sucked the ballbag.

Sugarplum samtidigt som Billy Talent.

Shut your eyes, kiss me goodbye, and sleep, just sleep

Status: Ont i ögonen, trött i hela kroppen
Humör: melankolisk
Lyssnar på: Sleep/Famous last words med My Chemical romance

Jag trasslar ibland in mig i halvpatetiskt flummiga resonemang. Den stora flykten av ord... Att ständigt vända och vrida på resonemang gör en förvirrad och när tankar som inte är lika färgglada som de kläder jag bär ibland får en röst eller ett liv här i mitt privata men helt öppna forum blir människor illa till mods, kanske till och med ledsna. Varför? Det handlar inte om någon anklagelse, det är delar av samma person ni älskar tillika hatar. (notera glimten hörni!) Det är lätt att dela glädje, men det krävs en verklig människa för att dela resten. Fast på andra sidan myntet finns ju faktiskt viljan att våga dela...jag vet. Men den lilla personen som också existerar är svårtillgänglig och komplicerad, kanske till och med krävande. Vi är lättsamma och tillrättalagda för att inte utmana omgivningen, vår lugna, tysta vardag behöver ingen svärta. Den finns bakom portar och ytterdörrar, tyst undangömd, bortglömd. Mörker finns på tv, i dramaproduktioner och Strindbergs pjäser. Det är den deprimerades börda som vanligt folk inte befattar sig med, öppet iallafall.

Glädje är en åtråvärd känsla. En glad person är i andras ögon en lycklig människa och magnetisk. Men jag älskar vemodet och melakolin lika högt. Kanske för att det föder mer tankar för grubblaren inombords...så svårmodigt.

Den som sett filmen Timmarna måste ha känt samma isande känsla när Meryl säger "I remember one morning getting up at dawn, there was such a sense of possibility. You know, that feeling? And I remember thinking to myself: So, this is the beginning of happiness. This is where it starts. And of course there will always be more. It never occurred to me it wasn't the beginning. It was happiness. It was the moment. Right then."

Tänk om du går omkring som en sömngångare inför dina egna känslor, med en tillrättalagd fasad som inte tillåter dig känna och faktiskt går miste om det där tillfället...läs de här textraderna: "I see you lying next to me, with words I thought i never speak, awake and unafraid, asleep or dead ". Lyckan kanske ligger i att närvara här och nu. För att känna glädjen måste dess motpol sorgen få komma nära, kanske är känslorna så sammanfogade och det där ögonblicket vidrör dem båda på samma gång. Vaken och orädd. Sovande eller död...

Jag tar det som en möjlighet, och från det får jag inse att det som passerat får vara passerat. Det som ska komma kommer att göra det tids nog. I söndags kl. 23.52 (uppslukad av mörker och låten famous last words) sköljde en våg av känslor över mig och någonstans inom mig fastnade tanken att inget kommer någonsin bli som förut. Det är dags att gå vidare. Allt svårt och destruktivt vittrar tillslut sönder...Kom kärlek, kom hopp, kom framtid...jag ska dela det med Dig.
"Honey if you stay i'll be forgiven..."

Humör: på stadig väg mot ON!
Status: kropp piggare än knopp
Lyssnar på: Red flag såklart!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!



Äntligen fann jag den. Eller den fann mig. Skulle peppa mig inför pier pressure på söndag och så ramlade den här underbara låten över mig, jag har letat i säkert 3-4 månader...trodde det var the Used ett tag...

"Cast off the cruth that kills the pain, The red flag wavin never meant the same
Kids of tomorrow don't need today when they live with the sins of yesterday"

Ikväll ska vi till Ankdammen med jobbet. Efter det ska de manade till Plaza på premiären av sommarens knôigaste tillställning: Sommarplaza!
Det är prep!


Jag har ett problem. Jag har anger management issues. Alla andra i hela världen verkar kunna vifta bort när folk är dryga, tänka att de mår dåligt eller nåt. Jag stör mig och blir förbannad. Jag ogillar följande så mycket att jag nästan spräcker hjärnan: initiativlöshet, avsaknad av personlighet, tjat, präktighet, uppförstorande, BESSERWISSRAR! Varför? Jo, det är mina sämsta egenskaper som jag verkligen hatar av allt i världen som jag verkligen kämpar för att få bort. Få bort. BORT! Så finns det folk som verkar ha det som basutbud i sin personlighet. Oj då, den personen är det ju synd om, på riktigt. Fuck.

En annan sak. Varför verkar så många personer tro att jag härmar dem. Som om jag inte hade mina egna idéer. Nr 1, jag skriver för att det ALLTID varit mitt intresse. Nr 2. Musiken jag lyssnar på lyssnar jag på för att JAG gillar den. Och nr 3. Jag väljer mina yrkesval efter MINA intressen och vad jag har för planer och mål, inte andras val. Så där. (vilken anger day, men jag är väl ursäktad, det är röd dag...)

Devil in a midnight mass

Status: Feber
Humör: Gott
Lyssnar på: Billy Talent.

Midsommar är passerat, adjöken fröken, helt förbi. X antal människor ihjälkörda/drunknade eller försvunna. Litervis med alkohol förbrukat. och jag är allergisk mot lindemans cabernet.

Återigen har bonnhålor förärats med ett besök. Mellan Dals-Långed och Bengtsfors ligger Laxsjön där vi tillbringade midsommar med friends, barn och kalorier. Och histamin!!!!!!!!!! Har nog aldrig varit så allergisk i hela mitt liv.

Midsommardagen och da renunion. Kan inte ljuga där...jag har varit nervös. Pinsam tystnad anyone? Eller nåt utbrott kanske...lite drama. Men vi slapp det i stort sett. Folk käkade och var nöjda, druckna och på festhumör. Och jag kände mig lättad. Satmliga som kom dit var folk som man ändå ville sitte ner och snacka med. Vi är kanske samma patetiska jävlar som då, vem vet. Fast snyggare tycker iaf jag...

Got me hoping you save me right now

Antony and the Johnsons - Dalhalla (Rättvik)

Tjejerna på tur - det var som en rock n roll, version av Crossroads, måhända lite oglammigare. Vad vet jag, stängde av filmen efter 10 minuter. Det som skiljer Värmland och Dalarna är INTE det faktum att dialekterna konkurrerar om att va bonnigast i Sverige - nej, det är skog, skog och milslånga vägar kantade med...skog. När man åkt i lite drygt en timme kommer man till Lersjöfors och det är hôôôla kan ja lôôôv. Fast då har ni ännu inte passerat varken Dala Järna eller Gagnef. Dessutom är risken för att få en älg på motorhuven överhängande, särskilt med en norska brevid som beskriver älg med orden "ooooo ooooooo oooooooo". Men nu ska jag sluta med det geografiska och zoologiska häcklandet och ägna Antony några rader.

Settingen var perfekt. Mitt inne i skogen (såklart) omgiven av tall och grönt vatten som fått sin färg av omgivande kalksten. Du befinner sig i en saga. Den djupa gången ner till konsertplatsen ta andan ur dig, bokstavligen talat. Men du kommer förlora din anda fler gånger under kvällens lopp. Det handlar om 2 timmar magi.

Antony är som ett barn. Harmlös, skör, poetisk och verklig. Du kan inte avfärda honom. Om du gör det har du ett hjärta av sten eller så är du bara en komplett idiot. Och han bevisar hur en låt av Beyoncé kan trollbinda 5000 cyniker. Jag har aldrig sett en vuxen pojke gråta så tröstlöst som killen bakom mig gjorde, jag tror det var av glädje. Men han var lika harmlös och verklig och när man inser att alla som delar det här förmodligen bara låter känslorna komma när Anthony spelar You are my sister, For today I am a boy eller Hope there's someone överväldigas jag helt totalt. Och jag får en klump i halsen och tårfyllda ögon även idag när jag hör Cripple and the Starfish.

Om någon annan hade talat om stenars innersta väsen, om de har en själ, skulle mitt hårda jag få ruskas om för att inte säga något vasst och slagfärdigt. Men jag vet att han är så äkta, det är inget spel utan genuint filosoferande jag gärna skulle ägna mig åt om min hjärna var mottaglig.
Hans rörelser är musik. Varje ton från pianot, violinernas harmonier och hans säregna röst som man måste tillåta sig att motta. Somliga avfärdar honom - och de är ju kompletta idioter. Om du låter dig bli berör så lovar jag att Antony Hegarty skänker dig styrka, sådan styrka som bara en skör person kan ge.


I love you! You're so special!