Underneath the Coverrs

the Upallnights

Murphys lag stalkar mig. Jag summerade lite kort och tillät mig må dåligt i några sekunder. Eller tja, jag sov lite dåligt. Men sedan insåg jag att några till saker behövde gå fel innan vändningen skulle komma. Och nu jävlar i det har jag hånglat upp Murphy i brygga. Faaaaaaaaaaaaaaan. Sista natten i källarhålet. Sedan flyttar jag in i mitt egna Boutiquehotell. Nu ska jag fortsätta att bråka med de där satans flyttlådorna. Gggggggggggrrrrrrrrrrrrrrrrr.

I will always be your soldier

Vi har alltid haft svårt för att förstå varandra. Den tystnad som alltid funnits har skapat ett milslångt avstånd. När saker känns jobbiga blir jag nästan förlamad av att det gör ont. Jag blir livrädd att jag inte ska orka med pressen. Jag ryggar undan och blundar och försöker förtränga genom att begrava mig i ett kaos. Och så lämnar jag dig där i mitten av allt. Utan en tanke på hur du också påverkats. Du fanns inte där för mig tyckte jag, fast egentligen fanns du där mer än vad jag gjorde. Jag fanns definitivt inte där alls.

It's all about the girls.

Nicole, Tk, Lina, Pia, Lisa, Sofie, Emmelie, Katrin, Jenny...I could go on and on.

Jag borde vrida mig i ångestfyllda plågor just nu. Om två dagar ska jag flytta men jag har inte packat. Räkningar ska betalas. Jag måste sätta i gång med jobbplanerandet. Till på köpet knäckte jag en tand när jag glufsade i mig nattmat. Jag är otränad och känner mig seg. På golvet ligger Lily Allen -outfiten som en påminnelse om gårdagen. Så varför har jag inte fått ett spel ännu? Under lördagen fick jag umgås med några av huvudpersonerna i mitt liv. Dem är vackra, kloka, galna och underbara. Jag insåg vad jag behöver prioritera för att inte bli något trasigt förfall och jag känner mig motiverad att få den där ryggraden som jag behöver. Men den här insikten kommer inte från att jag snubblade ner i någon källa av självkänsla igår. That's why it's all about the girls.

And this means forever goodbye...

Att bli nobbad av ett as är värst av allt, är jag inte tillräckligt salt? Citat från Victoria, kan det vara nån gammal Uggla-låt eller nåt? Jag vet inte. Jag har varit pinsam. Ställt en dum fråga, fått ett tyst svar, som visserligen var talande nog men fan vad jag känner mig hånad. Och fånig. Framöver ska jag verkligen satsa på att skaffa mig en ryggrad på riktigt. Jag har efterlyst en väldigt länge men med tanke på att jag snart fyller 28 är det dags. När blev jag en sådan jävla loser?

Nej, det har slängts allt för många pärlor, tjejer (och killar). Så kvällens attityd-make-over landar på: I'm more like a sugary kind of girl anyway!

Obs. Mannen på bilden har inget samband med texten. Det är bara Janus som är kameraskygg.

Oh snap.

En ska int klaaag. Men jag är trött beyond. Jobbade ända till 20.30 men nu hoppas jag på strålande resultat. Kanske 1:a och löp, vem vet. Jag har så svårt med de etiska spörsmålen som dyker upp och en sak är säker, om jag kommer på att söka till Aftonblaskan eller Hånpressen, avråd mig bestämt!

Dagens låt: Oh snap - Rudes Etudes remix. Varför? Jo, snart är det torsdag och ja, då börjar festen and that aj Lajk mucho.

Autoerotique

Helt seriöst, måste vara döv. Drog på Steve Aoki som fan på kontoret och Carro kom inspringandes som om tyfusen brutit ut. Och jag som var så jävla nöjd. Fast lite plåster på såret var ändå att springa omkring i hettan på brandstationen där rökdykning ordnades med en värmländsk politiker. Några brandmän roade sig med att försöka sig på en Wet t-shirt-contest, med mig inkluderad !!! "Du sprutade henne nästan på brösten..." hade varit en högst opassande kommentar, any other place.

Dagens korta playlist tillägnas signade lägenhetskontrakt.
Dominos - the Big Pink
Autoerotique - Steve Aoki
Bounce - Mstrkrft
It's the weekend - Stay Ali
Kick it - Nina Martine
Wachadoin remix av Villains
Hold the line - Major Lazer feat. Santigold
Chromes on it - Telepathe
In 4 the kill - La Roux /Lifelike remix

Hometown girls.

Andra långgatanflickorna med hjärtat av på mitten har ingenting mot mig. Känslor är så ologiska att jag borde sätta mig i ett mörkt rum och bara sitta där tills jag kommit på bättre tankar. Eller andra tankar. Det kanske är Chris Garneaus fel, han har tonsatt melankoli och jag älskar hans musik. Den är som själslig sockervadd med taggar, motsägelsefullt - jag vet. Men jag kan inte beskriva det bättre. Ingen vet nog vad jag yrar om men den här exilen som gjorde mig så gott lämnade mig med en stor fråga. Kunde jag inte få förbli lyckligt ovetande om att det ens var något att betänka? Men när frågan väl satt sig på axeln går den inte att borsta bort och nu är jag helt plötsligt bortom räddning, och det går liksom inte att vänta sig bättre tankar i en handvändning. Förströelse. Ge mig nåt, jag behöver något. Jag behöver bekymmersfria romanser; klibbiga och sockersöta, intetsägande och lättsmälta. Ignorance is bliss, sägs det, men nu får jag sitta här i mitt mörker, och bara vara medveten om att jag letar efter svar som jag inte ens vill ha.

Hånad in the capital of Scandinavia

Kärlek part two. The Lundberg-sisters. Torsdag bjöd Stockholm inte på röj royale men vi var nöjda ändå och hakhängde på Babylon, Söderkällaren och Kellys. Hohoooo. Grolsch bloc party var den mest överskattade gatufesten, arrangörerna borde få åka på studieresa till Köpenhamn för att watch and learn. Vi drog till hajstimmet på Kvarnen. Jag kan inte förställa mig alla Bajensupporters stå och hetsa i poolen som ska fungera som en bar. Kaklat, deckat och med en fiskinstallationslampa...ett ord: WHY?

Dräpande kommentarer som måste förevigas;

Jag har större ambitioner än att servera smörgåsbord (Johanna till läkarstudent som ville ha en fru med sig till new york för representativa hemsysslor...)

Vill ni att vi ska bereda plats i soffan så ni får lägga er ner. (Jenny till hånglande par)

I can see that he really loves you but I only want to fuck you

Så säger man i Danmark. Jag har roat mig kungligt. 8 000 kronors roande men det var värt varenda krona. Köpenhamn - Stockholm - Karlstad var den gyllene nöjestriangeln för den gångna veckan. Köpenhamn, med tour guide Tue Riis bjöd på konst, kulinariska upplevelser och kanonberusning. Besökte både Louisiana och Arken. Hängde på stranden i Ishöj. Promenixade i Christiania. Poppade i Köttbyn. Spelade tärningsspel - och vann. Shottade oss beyond belief drunkeness. Bröndbymatch på sportsbar. Baksmällan på bio. Fick träffa Danskens fina vänner. Och så hälsade Kasper på en gubbe som parkerat utanför 7-eleven vid Kongens Nytorv. Kasper, som var beväpnad med en korv, handhälsade på gubben som var på väg in för att även han köpa korv. Kasper rekommenderade pizzan och sedan gick vi vidare. Fin liten historia, eller hur.

Okej då. Det var inte vilken gubbe som helst. Han heter Lars Lökke Rasmussen. Han går även under beteckningen Danmarks statsminister.

Jetset, don't think so

Efter några dagars häng i Skandinaviens rättmätiga huvudstad begav jag mig till den självutnämnda, alltså, från Köpenhamn till Stockholm. Så med andra ord har jag fått leka med både Tue och Jenny på en och samma vecka. Lyckan är totalt.

I Kulturens tjänst

I dag har jag verkligen fått mitt lysmäte när det kommer till ögonfröjd. Och då snackar vi inte om Pojkar, som det brukar gälla. Nej. Konst. Riktigt skön, humoristisk sådan.

Den andra delen av min dag inkluderade dock något väldigt förvånande. för S&M-sex och avsugningar hör inte till vanligheten i lokalpressen. Det var till och med så kinderna blossade lite förläget, det hör inte heller till vanligheterna.

Dagens lärdomar
1) Vänder man upp och ner på en öppen tvättmedelskartong åker innehållet faktiskt ut. Jag vet vadr jag snackar om, learning by doing.
2) Bladen på Physialisfrukten är beska och tydligen inte ätbara. Men borde inte smörgåsmakare avlägsna dem innan de petar in dem i mackorna?
3) Om man tomtar omkring utanför misantropens jobb är det en dålig idé att nästan trilla ner för källartrappen i uppgången bredvid, om man vill passera obemärkt förbi iallafall.
4) Står det 30 grader på tvättmärkningen betyder det 30 grader. Inte 40!!! Min favvoklänning är numer mer passande Malibu-Barbie. Hur ska jag kunna bli 20 centimeter, med yppiga bröst och getingmidja?
5) Nej, när Caroline Englund svarar i telefon säger hon förmodligen inte "Ja hej det är vinegummi", även om det låter så.

Sweetness, shut your mouth and listen to the music in my head

1) Regina Spektor - One more time with feeling
2) The Soft pack - future rock
3) Rock, paper, razor - Handful
4) Geremy Jasper - Jersey moon
5) the Skatalites - Love me do
6) Asher Roth - She don't wanna man
7) Movits - Ta på dig dansskorna
8) Maskinen - Pengar
9) Vampire weekend - M79

Everything's just wonderful

Efter en fin kväll med fika och snackis med Brittis var jag oerhört nöjd med kvällen. Tänk om jag vetat att det skulle bli ännu bättre...
Fick ett mess precis:
"Hej! Måste bara säga att det känns otroligt bra att du kommer att hyra vår lägenhet. Hoppas det blir kul i Danmark. Kram Johanna och Henrik".
Jag grinade nästan. Det där är alltså mina hyresvärdar och deras lägenhet får jag äran att ta hand om. Och lägenheten är en sällan skådad läckerbit! Röta brukade vi säga i Sunne.

Nu ska jag packa. Tydligen har jag en vistelse med favoritdansken att se fram emot. Och som jag gör.

Bachelorette, yeah!

Äntligen kommer jag bo som jag förtjänar. Det här bådar inte gott men, Grattis Herrhagen!

the Solution

Jag tänker gå i exil. Känner hur jag bör rädda mig undan förfall. Eller åtminstone mitt känslomässiga förfall. För den här staden är inte stor nog för oss båda.

Immer arbeit

"Det känns som jag dör varje morgon när jag går till jobbet", säger Tommy i Upp till kamp.

Jag är tudelad. Egentligen skulle jag kunna fylla mina dagar med dagdriveri. Det tror jag iallafall. Men frågan är hur betydelsefullt det skulle bli efter några veckor. Känslan av att inte vara behövd skulle förmodligen äta upp en från insidan. Det kallas väl pliktskyldighet antar jag. Just nu kan inte ens morgontröttheten få mig att somna om. Upp - till bussen - jobba, jobba - äta lunch...och med förtjusning. Fast även den starkaste kärleken kan ruttna av rastlöshet. Så om ett tag är det samma gamla visa och jag tröttnar på min nya kärlek. Det tänker jag dock spara till framtiden för nu vill jag bara glädjas som ett barn över att jag kanske kan få skriva en grej åt Nöjet. Även om jobbet glöms i morgondagens återvinning är det fint att se sina egna ord i trycksvärtan. Lustigt, en bekant pratade om något han läst i VF, och så var det jag som skrivit det. Det är fånigt, ingen bryr sig om vem skribenten är...bara fotografen så ego-boosten blir ganska annorlunda. Men det kändes trevligt.

Madonna är det bästa lördagsgodiset

Svenskar älskar vodka! sa Madonna från Ullevis scen. Och visst är det sant. Men något annat som svenskar fullkomligen älskar är ju lösgodis. Sticky & Sweet-turnén borde vara som gjord för oss med andra ord.

"Det var bättre förr" är många av de äkta fansens eviga pekoral. Gillade du Voguenumret den här gången skulle du ha varit med "när det begav sig". Det nya materialet på Confessions... och Hard Candy känns inte riktigt fräscht, trots samarbete med Bloodshy & Avant, Timbaland, Timberlake, Pharell och Kanye. Tåget hade passerat stationen och Madge stod liksom kvar på perrongen. Trodde jag.

Det som är så fascinerande är hur en så kontrollerad och välregisserad show samtidigt kan vara så ombytlig. Kasten är lika tvära som låtarnas karaktär -men eftersom ikonen lyckas upprätthålla intresse efter nästan 30 år som artist är det troligtvis vad som krävs. För konserten är som att dyka rakt ner i en påse lösgsodis. Schizofrent, och alltid smyger det sig ner något som kanske inte är någon favorit men det finns något för alla. Hon har förstått att ombyte förnöjer, miss Madonna.

Frozen mixas ihop med Open your heart. 4 minutes och Vogue blir en oslagbar combo. Det är lekfullt precis som koreografin och de nya låtarna kommer till sin rätt. Ullevis publikhav förvandlas till ett dansgolv och det är ju där Madonnas danskarameller ska upplevas.

Dock saknade jag ett översvallande extranummer om man ska vara kräsen.

Devil wouldn't recognize you var förövrigt vackert och lågmält framfört precis som Miles away.

Men höjdpunkten är inte helt otippat - Like a prayer - snabbare, kraftfullare och den krossar verkligen myten om att det var bättre förr. Visst, Express yourself är min favorit, helt klart men med nyare hits som Music, 4 minutes och Beat goes on glömmer man det. Efter avslutningsnumret Give it to me förstod jag att det var jag som stått kvar på perrongen och inte fattat grejen. Madonna bjuder på lördagsgodis som är både rått, klibbigt och sött. Men framförallt magnifikt.

?????? Ibland brukar hyllningsrecensionerna vara skrivna redan vid biljettsläpp. När storstjärnor beträder svensk mark brukar det gödslas med allt från plus, fyrtorn och getingar. The neverending lavin av superlativ. Men helt plötsligt var motorsågen den hetaste accessoaren bland skribenterna och ju creddigare, desto duktigare sågning.

????? Gitarrspeleriet hördes det inte mycket av. Medvetet?

!!!!!!!! Hennes sång är oerhört imponerande. För tio år sedan trodde jag tv:n skulle smälta när hennes falsksång i Power of Goodbye framkallade skämskudde-känslor.

!!!! T-shirtarna var ju för jävla fula, men jag köpte en ändå...

Omvärdering.

Den här hundattityden jag lagt mig till. Att gilla att lära känna nya hundar. Nosa på dem, leka lite grann. Det kanske inte är en så bra idé. De senaste åren har jag verkligen njutit av att lära känna nya vovvar. Vissa har kanske inte delat varken intressen eller värderingar men det har ändå tillfört något att få ta del av deras liv. Men någon gång måste man kanske inse att en glad, bekymmersfri Boxer kanske inte borde beblanda sig med bittra lynniga Bassets. En Boxer försöker kanske skämta för att förleda Basset-hounden från det som verkar skapa dess sorgliga uppsyn. Det handlar inte om disrespect. Snarare om att försöka ge bitterheten ett alternativ. Men varför ska man inte få vara bitter och ältande? Jag behöver inte rädda alla dawgs som drunkar i sig själva, hur tristessen tränger in i både mun, näsa och öron och slutligen slukar allt syre. Jag tillför kanske ingenting för en Basset-hound. Då är det bättre att jag letar reda på en Lajka, eller Amstaff, eller Cockerspaniel som gärna leker obehindrat och inser att det är gött att leva sida vid sida av en carefree och jävligt rolig byracka. Kanske inte alltid så seriös men oftast med ett stort hjärta.


Troligtvis kommer byrackans stamtavla ändå att bräcka den uppnosiga fine-breedvovven i slutändan också för den delen. För happy go lycky vinner alltid!

Beat goes On

Tina + VF Kultur är sant i några dagar. Även om det handlar om att någon måste ta hand om Kulturen snarare än att jag får ta hand om den känner jag mig ändå hedrad. Intervjuade Maria Lundqvist med daller på rösten och hade mest ont i magen. Men fasen vad jag inser att kulturskriveri skulle vara spännande. Pretto, men ändå...

Den här dagen kommer ju sannerligen inte gå till historien som dagen då jag slog alla med häpnad och visade den uppsjö av smickrande och vinnande egenskaper som är signifikanta för just mig.
För det första, jag skulle ut på en liten tur till Långserud. Det slutade uppe på en höjd ute i skogen, jag såg en jävla massa skog och två älgtorn och en skylt "förbjudet att beträda vägen..." Efter EN TIMMES förvirring hittade jag rätt.
Fick iväg cykeln på pumpning. Efter 500 meter var däcket åter tomt, gick för att fylla på igen...hos Solacyklarna...de skakade på huvudet. Inte konstigt när det till och med hördes att luften pyste. Det var ett hålus majorus som de gamla (och mer språkbegåvade) grekerna skulle ha sagt.
Men om ni tror att min världsturné av pinsamhet var avslutad har ni blankt fel. Det inträffade en grav mental kollaps.
Kollega: Aj jävlar, webbfråga. Tina, kom på nån....
Jag är inte den som är den. Det vet ni. Snabbt levererade jag följande pärla:
- "Gillar du min nya wonderbra?"...,
Varför ska förbindelsen mellan min mun och hjärna alltid upphöra vid väl valda tillfällen???? Gah! TINA PERSSON, kan du inte bara göra som pingvinerna i Madagaskar? Just smile and wave, just smile, and wave!!!

Oooooh, jag behöver inte heller leta lägenhet i Uppsala FÖR JAG KOM INTE IN. Men jag älskar mitt liv ändå. :P

Syokonsulent.

Kära Kent. (hette han så? eller det kanske var kuratorn...vafan hette syon då...skitsamma)
Jag har insett så här 15 år lite för sent att jag avfärdade dina kunskaper. Jag trodde ju att samhällsprogrammet var en bra idé och förvisso hade jag nog bara vantrivts i mediaklassen eller med naturmongona...men kunde du inte pushat för typ franska skolan eller nåt annat pretto?
Iallafall...nu ska jag inte ägna mig åt gammalt groll och oförätter.
Jag är åter i behov av dina tjänster för jag råkar befinna mig i en liten halvkris. Egentligen kanske ett samtal till gamla filosofiläraren Per Måhl kunde vara på sin plats men jag orkar inte riktigt med existenstialismen just nu. Så låt oss vara praktiska.
Jag gör det lite enkelt och lägger endast fram en fråga: Vad ska jag göra av min framtida karriär?



PS. om du har några råd för hur man ska göra med en nedsmält kabel till vattenkokaren mottages även det tacksamt!

Kusin Vitamin är himla fin på amfetamin och rosévin

Det här är sjukt. Inatt vred jag mig i tantplågor. Irriterad över att grannen väsnades post midnatt. Smått arg över att jag inte kunde sova för att han som är som en drog väldigt gärna ville bo inuti mitt huvud. Jävligt ilsken över att draget från fönstret gav mig nackspärr. MEN hela dagen har varit som en energitripp. Har bokstavligen shakat ass på redaktionen. why?
tisdag: lägenhetskoll
onsdag: grillferre hos syster med inte bara en dejt utan två!
torsdag: meet the Brittis
fredag: Jessica-Ida-Nicklas
lördag: Madonna med Pia o Lina


ps. imorn gör jag modelldebut på VF. Jag porträtterar Gonzo, till min egen förfäran och redaktionens förtjusning.

Det ballar ur här.

Jag får nog inte kalla mig Mat-Tina längre. Även om det var en titel som jag krönt mig själv med så ballar det ur på riktigt. Det är inte roligt faktiskt.

1) Nudelsoppa med överbliven tacofärs
2) Carbonarasås med vita bönor och mynta
3) Barbecueinsmörjd aubergine och broccoli
4) Äggsmulig röra med tomat, trattkantarell och lök
5) Tonfisksallad, UTAN tonfisk.

Yeaaaaah Madonna!

Jag slog till! Så nästa lördag är det dags att se drottningen. Det hade jag aldrig trott när jag stod och dansade till La isla bonita på Sara Nilssons rum 1987! Jag tror jag måste gå och grina. Ibland är min impulsivitet helt underbar.

Förlåt.

Av någon anledning tyckte jag att det inte bara var en bra utan till och med strålande idé att upplysa Berglund om att stråhatten han hade förärat sitt huvud kanske var mindre lyckad. A big fashion-don't så att säga. Jag trodde iofs att det handlade om ett tilltag som var lite Killing-gängsaktigt tokigt och "ball". Fel hade jag.
Det här med taktfullhet är ju trots allt något som brukar lysa med sin frånvaro i min närhet så jag lade väl fram kommentaren lite väl rättframt...typ så här:
-men vafan är det för jävla hatt du dragit på dig? höhöhö
Stackars Berglund gick i totalt försvar och förklarade mycket grundligt vad han baserat sitt beslut på. Att han ser sig som en människa som inte behöver andras godkännande för att våga bära eller för den skull göra något han själv tror på. Jag kunde bara göra det enda rätta: Skämmas ögonen ur mig och försöka be om ursäkt.

Hanging with Charlie.

Kristus. Vad jag verkligen har tappat rösten. Igår var jag hes à la Courney Love. Idag, fan jag vet inte. Hängde hos familjen Axelsson/Sundberg igår. Fick träffa Zion-Lee, som är sötast i hela världen. Och så tog jag och Charlie en liten drinkrunda. Fram till midnatt för då tog lilla Mami en taxi hem. Jag borde haft vett nog att göra detsamma. Istället åt jag en korv special på torget innan jag gick med Nilsson och Berglund till Blue moon, av alla ställen. Usch. Och helt ogenomtänkt fick vi för oss att shotta. Hoyzershots. Yes, vilken fenomenal idé klockan 01.55. Jag fick nära på bäras hem. Nej, det är inte mycket människa av Persson just nu. Hon behöver omhändertagas. Hon vill att någon kommer och städar och lagar mat och fixar hennes fula hy. Har ont i fingret också. Utförde en smått vetenskapliga undersökningen av strykjärnet igår. För att kolla om det var på kände jag med fingret och kom fram till följande: JA, det var det. Fantastiskt.

Fantastiska sportsöndag.

Det går inte att ta sig ur soffan när det serveras sådana sportsliga delikatesser, vad sägs om kanotpolo, modellflygning, dragkamp, compound och hängflyg. Och jag försöker mig på titeln som Sveriges hesaste människa. Tror faktiskt jag vinner! Yay!