fredag 30 oktober 2009

Näääääääääääääääääj

Jag sabbade hela jävla tavlan.

The girls with the golden hearts


Nu börjar jag på serie nr 2. Jo, om ni hittar tidningsbilder på Carolina Gynning får ni gärna skicka dem till mig. Jag saknar det till serie 1.

onsdag 28 oktober 2009

Men dejting, vafaaaan.

Fråga Olle-dokumentären. Där "flashiga", "käcka" killar lär loserboysen ragga rätt. Uuuj uuuj.
Jag och mitt besök, kära Nic, vred oss av pin-plågor.

Loserboysen betalade säkert flera tusen för deras outtömliga visdom men jag kan ge den alldeles gratis.
1) Cheeeeeeeeeeeeezy pick up lines. Try less, get more. Så är det.
2) Kläm inte in er emellan väninnorna. Vi står tätt av en anledning och om du vill vara fyllningen mellan vår kompis-sandwich förvandlar du dig till en persona non grata på nolltid.
3) Peacocking. Nä, för fan, vi kommer bara skratta om ni klär ut er. Halloween är en gång om året, resterande 364 dagar kan ni klä upp er istället.
4) Ta inte på oss. Inget kladdande eller hålla handen. Förihelvete. Ni kommer märka när det är tillåtet att toucha.
5) Respektfull, ärlig och fräsch. Det kommer man jävligt långt med. Ni behöver inte va nåt jädra dejtingtipsarfån som är energifyllda och juckar intensivt mot ens ben. Är du intresserad. Visa det. Respekterar du mig som människa? Visa det. Vill du bara gå hem och ligga. Jamen, visa det då. Det är faktiskt så enkelt. Sedan kanske inte det garanterar f**k close men vad som är fint för mig är kanske vardag för dig, och vice versa.

PS. 10 000-kronorsfrågan är ju nu givetvis varför ett sådant geni som jag är singel. Och det frågar även jag mig. Ni kanske ska anlita de där käcka snubbarna ändå...

I would so..


Julian Casablancas i siffror.
11th dimension är en fenomenalt bra låt.
30 oktober släpps biljetterna.
4 november kommer soloskivan Phrazes for the young.
1 december spelar han på Göta Källare. (30 november i Köpenhamn)
Mannen med världens vackraste namn kan endast förknippas med en siffra: nummer ett!

Men det här är sanning.

Jag kommer inte kunna gå imorn. Min ben håller på att stelna. Från tåspets upp till höft faktiskt. Och skinkorna är alldeles bortdomnade. På riktigt. Det här börjar likna volleybollträningen 1999. Då var jag handikappad en vecka.


Ps. Det finns två band som heter the Rascals. Och båda är bra. Och det är ju bra. Såattdet...

tisdag 27 oktober 2009

Fan vad det ljugs.


Det finns jävligt många lögnare i detta avlånga land. Jag var en av dem. Jag hävdade ju förr att det var "roligt" att utöva fysisk aktivitet. Men nej, det är inte "kul" och "gött" egentligen. Det är inte det minsta skönt, det är bara plågsamt. Men också ett nödvändigt ont för att inte förvandlas till Mårten Gås. Och ingen vill ju se ut som en övergödd, storrumpad fågel med fettlever. Den där känslan som infinner sig efteråt är enbart ett stillat dåligt samvete samt en sträckt skinkmuskel och två övertrötta vader. Men att påstå att det är "skönt" är ju lika mycket lögn som att säga att storleken inte har betydelse. Nu kommer jag utestänga mig från den mikrochans till dejter som finns kvar på den här planeten men jag är faktiskt så lat att jag till och med tröttnar på att..ligga...Med det sagt har ni nog vid det här laget även listat ut att jag inte bara är lat utan även tråkig. Någon skulle säkerligen klassificera mig som ett dåligt kap. Vilket nog inte är en helt inkorrekt iakttagelse det heller....

måndag 26 oktober 2009

Lördag var den lyckligaste dagen på länge.


När jag kom fick ditt liv en mening. Precis så har du sagt, trots att det inte är sådant du säger. Men du sa det inte till mig. Fast även om du aldrig hade sagt det till någon hade jag ändå vetat att det var sant.

Det spelar ingen roll att andra män kommer och går. Du är ju ändå viktigast. Om det är i någons hjärta som jag vill finnas så är det ju faktiskt i ditt. Min lilla pappa. Åren går och ingenting är ju längre som det var. Nu var det faktiskt länge sedan jag var något annat än en främling sorgligt nog. För att glömma de frågande blickarna har jag bott i minnena från sagofåtöljen där du berättade tusentals sagor, eller alla ekvationer som jag aldrig fattade. Eller hur du inte tyckte det var så farligt när jag färgat håret blått och mamma blev skogstokig. Hur jag ärvt din klantighet. På samma sätt som Mamma och Lisa höll ihop gjorde vi det, även om det var en tyst överenskommelse. Men det var länge sedan nu och sedan tystnaden kom har jag på något vis varit en egen liten, ensam enhet.

Men i lördags såg jag en annan glimt i dina ögon, världens vänligaste, klaraste blick. Och du sa att du visste vem jag var. Och helt plötsligt blev en gråmulen, sjavig, hösttråkig dag den bästa dagen på så himla länge. Den lyckligaste på väldigt, väldigt länge.

söndag 25 oktober 2009

En helt ny karriär.







Det där med landet är ju inte riktigt min grej. Som tidigare påtalat får jag utslag när jag ser Sunneskylten. Ständigt i behov av asfalt och avgas. Idyll är så totalt överskattat. Men små gästspel kan accepteras. Iallafall om gästspelen är på en tvär-stinkande bondgård med kor och konstiga maskiner. Lera. Syster Yster och jag var ju inte direkt klädda för vedhögen men vi stretade i ändå. Och jag höll på att bli ihjälskrämd av några tjurar som lät fruktansvärt konstigt. Fredrik påstod att lätet var fullt normalt men jag tror han ljög. Tjurar ska väl låta mer muuuu, inte graaaaawwwwwwl. Kanske hade de någon slags identitetskris för de lät faktiskt som björnar. Men jag vet inte. I vilket fall som helst var det ouppfostrat och inte särskilt gästvänligt att skrämma mig på det viset. Så jag skrämde tillbaka och fan vad de satte av. Särskilt de där mindre kovalparna. Eller vad det nu heter. Ko-bebisar. Jamen vafan, ingen skrämmer the Tiny Person ostraffat.

fredag 23 oktober 2009

Prickly Thorn but Sweetly Worn




Avdelning 34 kan ju inte alltid stå för skandalösa, halsbrytande, episka festligheter. Ibland går det lugnt till väga...och även om Ankan är en liten, liten plaskdamm så kan det ibland vara trevligt att bada lite. Så länge som det är i alkohol och inte i spyor som några stackars tjejer tvingades göra. Idag är jag trött. Men det gör inget för jag är fortfarande snygg i håret ;)

The Nurse.

Marita-eran på 34:an är över. Och jag säger, stundtals enerverande uttalanden till trots, tack...för många imponerande insatser för att få ekonomi och en spretig arbetsgrupp att arbeta åt samma håll. Men framförallt för inspirationen, kvinnan virvlar fram med huvudet högt i alla lägen och viker inte för någon eller något. I en värld där männen fortfarande bildar en ogenomtränglig köttmur behövs kvinnor som hon.

torsdag 22 oktober 2009

Step two.




The Solid Gold Colours...of Pian.

onsdag 21 oktober 2009

Step one





The Million Dollar Cut...by Charlie.

Too Many Dicks on the Dancefloor

Lyssnar på superfeta Flight of the Conchords och försöka komma underfund med Vad ska jag ha på mig imorn. Det är ju fint att jag ägnar mig åt så viktiga saker.

Tillägg.


Alltså jag är så fantastiskt snygg i håret i dag att jag nästan skulle vilja ligga med mig själv. Charlie har gjort mig en hairbar kvinna. :) Love you, hun!

Nu hoppar jag.

Inför sjukhusfesten på torsdag:
- Kan du fixa lite musik. Nåt bra! *undertryck och fniss*/Kollega.
- Men snälla Tina du kan väl köra lite gammal och go schlager? ;) /Annan kollega.

Jag var ju mellan 1986-90 något av en schlagerräv. Eller jag kanske inte visste bättre. Sedan kom Nirvana och musik som faktiskt är bra och puttade bort det som ofta rättmätigt betecknas som smörja. Nu kommer det kanske nån okej schlagerlåt ibland men i regel är det ju faktiskt förklädd dansbandsmusik, och jag är inte ett fan. Sorry. Och jämfört med säg...ääääääääääääääh, vafan så kan man ju inte säga. Det går ju inte att jämföra. Skitsamma.
Till poängen.
Jag är den ultimata festspelerskan. Jag gömmer undan Hot chip, Maskinen och Lady Gaga för att vara folket till lags. De som vill "ha nåt man kan dansa till" och "nåt man känner igen" och nåt annat än "sånt man bara skakar till" vinner över mig, jag har ändå ingen karaktär. Så FINE, ni får som ni vill. Jag sitter här, gnuggar mig patetiskt mot mina knän och känner mig förnedrad öronmässigt men gläds samtidigt över en fenomenal skiva jag fann.

Några smakprov från Nr 10 som den fenomenala skivan heter:
Have love will travel //Lucille // Reach out // Who love's the sun// Respect (med Otis!!)//Runaround Sue.


PS. jag planerar en kupp. Jag kommer faktiskt tvinga ALLA att lyssna på en låt med Yelle samtidigt som jag ålar mig över hela långbordet med tjälknöl och hjortronsås. De ska ju faktiskt fira även mig och jag ska fanimej fira att jag är fri och lös och ledig. Och de som är roliga bjuder jag upp att joina mig på bordet. De kan få lägga sig på laxen och breaka bland vindruvor och melon medan vi skriker "A cause the garcons....blablabla blablabla...blablabla...blablabla". Det är min modesta, lilla plan.

måndag 19 oktober 2009

Same mistake.

Jag kan inte sova. Har vänt på dygnet sedan min nattvecka. Lyssnar på melankoli och börjar bli rädd för alla drömmar. Inte de som dött och levt upp igen. Jag drömmer så mycket dumt. Varje morgon jag vaknar är det med en känsla av att jag dött lite under natten. Igen. Jag antar att det är rädsla. Det kommer över som ett stryptag, en rädsla för allt som inte blev något. För allt som tagit slut. För allt som är för svårt. För det jag inte vågar ta och framförallt för den jag aldrig kommer att våga va.

Antar att det är hösten som talar.
Det är för många dörrar som står på glänt som borde stängas. Jag vill öppna nya men just nu förmår jag mig inte ens att andas tillräckligt djupt. Håller andan tills jag slutligen somnar.

söndag 18 oktober 2009

En oktobernattsdröm.

Mew, Vines, Regina Spektor, Band of Horses, the Shins. Musik du hatar, allt jag älskar. En massa filmer, blodigt och opersonligt. Ditt val. Mitt huvud på ditt bröst, från sömn till vakenhet. Ett Seinfeldavsnitt. Du kan få låna min tandborste. Eller använda den jag köpte till dig. Jag kommer gå omkring i din skjorta och vi fryser och röker på balkongen, inlindade i täcken. Ser solen gå upp. Se solen gå ner. Jag läser Gogol, du läser Elvis. Du tycker jag är pretto. Du tar hela täcket. Sover bort halva dagen. Finns bara mjölk i kylen, jag är laktosintolerant. Tar ett glas vin. Tar tre. Blir full och försöker va sexig. Misslyckas som alltid. Du säger "Skärp dig" som alltid. Och gör rufs av mitt hår och irriterar skiten ur mig. Men när du mumlar saker i sömnen som du aldrig skulle erkänna blir jag en fånig tjej och äckligt varm inuti. Den här inrökta dimman är inte romantik. Det skulle vara höstpromenader och middagar ute men det funkar ju inte. Du är ett as och rätt trist. Jävligt vassa tänder. Fina händer. Och ironiskt nog den enda jag ens kan överväga att ha tråkigt tillsammans med.

Gosh my luck.

Dagens tv-tablå:
Ugly Betty
Desperate Housewives
Greys anatomy
matlagning under sugserien One tree hill (intressant att det ändå finns något lågvattenmärke för mig...som ser på de andra "kvalitetsprogrammen"...)
Och sen Gossip girl och Filip & Fredrik.

JAG ÄR LYRISK!

Flaming Marvellous


Hamnade mitt i nån slags dubbeldejt på Pace igår. Förlåt Lina för att jag kraschade spektaklet!
Magnus Carlson spelade skivor på Båten igår. Svängde som satan.
Arena bar för efterspelningsöl och efterfeststyrning.
Efterfesten bestod i att gå upp till bastun på Grands och gå ner tillbaka. Hur sorgligt är inte det?
Fast det sorgligaste var kanske hur jag diktat ihop, alltså totalt fabulerat, hejvilt gått lös...jag kan knappt skriva detta. Det är en sorgens dag. Jag ska bära svart i två veckor. Mannen. Där jag fått för mig att det finns vibbar...det är INTE vibbar. Han är bara allmänt trevlig, eller kanske medlidsam, den jäveln. För han är definitivt not into me. Han är inte into girls at all. Go figure.

lördag 17 oktober 2009

Reduction of Hate

Raised Fist, Snapcase, Bombshell rocks, Social Distortion, the Donnas, the Ramones, Street Dogs.
Med folköl som tillbehör.

Jag värmer inte som de andra barnen kanske. Men om ni vill leka så är ni välkomna till my playground. Träffar lite breuds på Pace och sen för vi se.

fredag 16 oktober 2009

Tick Tick Boom

Aj fan. Jag är officiellt på minus. Inför november månad täcker inte inkomsterna utgifterna på långa vägar. Hur ska jag göra detta? Det här sög ju.

Youth, Speed, Trouble, Cigarettes

Ännu en natt på gamla kära 34:an, en patient i rymmartagen, en jävla massa pissande...svikt, dissekerande aa, frekvens 27 och det är alla varianter. Men jag dansar jag. Emellanåt. Min playlist är det mest dansanta man kan önska sig.

Om ni lyssnar på min lilla lista kommer ett gött rus infinna sig och ni kommer bara vilja flyta iväg i nån slags perverst trevlig dansdimma. Och då står jag där, redo som det ultimata sällskapet i natten. Så vad säger ni, honeys? Blå, Båten, Koriander på lördag?
All time high
She's the one - Caribo
Taste like a hurricane - Cavedoll
Youth speed trouble cigarettes - Cassius
On the dancefloor - David Guetta feat Will i am´+ Apl
Let's make out - Does it offend you, yeah?
I get around - Dragonettes
Salut! France - Errors
Flaming Marvellous - Jay Robinson (Nicky/Rudes Etudes)
Lose you - Peaches (Brodinsky/Yusek)
C'mon baby - Tricky
The boys were right - the Faint (Boys noice vs D.I.M)
Shove it - Santogold (Spank rock)

torsdag 15 oktober 2009

She don't wanna man

She just wanna dance. - Asher Roth. Mycket bra.

Jag gör segerdansen här! I går gjorde "Ojämna Odds" debut på Quizzen på Woolpack. And succé that is för vi vann. Rookies-gänget bestod av Moi, Elisabeth, Kent, Brandt, Odd och så gjorde Ann från sjukan ett inhopp. Wooohooooo! Jag och Elisabeth tog en extra segeröl på Arena bar som hade premiär för Rockkväll.

Fick influensasprutan idag. Eftersom jag är så sjukt lagd att jag hellre plågar andra än blir plågad var jag smått förfärad innan. Men då attityd är något som jag också håller högt försökte jag att play it cooooool. Jag var cooool ända tills utanför sjukan då jag började bli yr. Tänkte att fan va pinsamt om jag svimmar av nånstans efter Hööksgatan. När jag kom hem insåg jag dock att jag riktat falska anklagelser eftersom bristen på matintag var orsaken till yrseln. Inte sprutan alltså. Så nu väntar jag mig borst och knorr inom en snar framtid. Oink Oink på er.

onsdag 14 oktober 2009

I love company














Somliga föräras ständigt av angenämt besök.

tisdag 13 oktober 2009

...If it kills me...

Ibland blir man föremål för underligheter. Som kompisgängets Julbord. Nytt för i år är att samtliga fyra singeltjejer ska släpa med sig en dejt. Herregud! Så nu välkomnar jag förslag...bästa kompisar, söta brorsor, vackra kusiner...gamla ragg, farsor, den där heta gympaläraren...söta gay-killar...öhum. Det här går inget vidare. Jag kan ju inte ens dejta. Hur fan gör man? Och hur pinigt blir det inte att släpa med nån stackare som man inte känner på ett jädra julbord. Det känns konstigt bara. Och sedan vore det ju faktiskt trevligt om det var en sötnos som inte bara var "nån att ta med" utan faktiskt en dejt. Men jag har väl för höga förväntningar.

måndag 12 oktober 2009

Smörgåsbord en fredagkväll


Jag har aldrig varit så nära ett sammanbrott. Det var mycket på en gång så att säga, när jag och Hård begav oss ut i vad som skulle vara en drink i all sin enkelhet på fredag. Det fanns liksom ingen ände. Ett aldrig sinande smörgåsbord som radade upp sig...en fröjd för ögat helt enkelt.

fredag 9 oktober 2009

Who'd have known

Ladies and gentlemen: May I present Miss Lily Allen


Friday fun.




Fredag på Brattforsheden med Maraja, Tk och Plingan. Och så Carlos såklart. Vi åkte inte vilse, vi klarade oss från soppatorsk. Och efter fem gånger slapp vi se har-jägarna, slutligen. De var nog glada över att slippa även oss.

torsdag 8 oktober 2009

Söta små paranteser i vardagen


Den spännande lappen fann jag i jackfickan, en rest på Bock-mysteriet i Molkom.
Godispåsen fick jag när jag lämnade filmer på Dans livs, ägaren hade glömt att ge mig den dagen innan. Det kanske är en välkomstpresent eller nåt. Väldigt gemytligt tycker jag iallafall.



Vem fan är Hertha Müller

Jag måste börja läsa mer.

Sanningen i en chickflick


Min hjärna är ju ständigt ockuperad runt ämnet "Gillar han mig, gillar han mig inte, varför inte..lalalala". Så att se denna lättsamma komedi fick mig att inse att det är dags att lägga av. Vill han höras - då ringer han. Det är inte rocket-science att leta reda på ett nummer och varför sitta och plåga sig med att bli nobbad genom sju olika teknologier? Nej, just det. Välkommen galet glada dag. Har jag berättat att jag ser fantastisk ut idag?

onsdag 7 oktober 2009

So addictive

Jag har ramlat av alla slags vagnar det går att ramla av. Till på köpet hittar Kent nåt jädra geografispel och nu kommer ju jag spela tills jag slår allt och alla. Annars DÖR JAG.

Comforting sounds

Tzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzz. Precis SÅ låter det när det där vita pillret jag hittade landade i vattenglaset. Det blir ett intag av ceremoniella mått. Vem har sagt att jag är en junkie liksom.

Am i Wry? No

Jag blev sjuk. Tydligen så är det vad som händer när ett års synder ska lämna kroppen. När man läste det finstilta med Detox stod det att huvudvärk, trötthet och influensaliknande symtom kan uppkomma. Jädra pungsvett vad illa. Men det är bara att hänga i så jag dricker min egenkomponerad detoxdryck och försöker inbilla mig att jag kommer att bli frisk inom en kvart. Men let's face it. Det händer inte. Så det är väl bara att ladda med böcker och att försöka motstå the urge att tröstäta sig till friskhet. Dagens kompisar är Mew, som måste vara världens mest underskattade band.



Drinken: "This ain't Svinis"
Tre cm ingefära
Sju cm kanelstång
En tsk lönnsirap
En tjock skiva citron
Två dl hett vatten
= låt dra i tio minuter. Häll ut i slasken. Häll upp en trea whiskey. Avnjut.

tisdag 6 oktober 2009

the Truth is Fucked

Ätstörd. Vilket underbart ord. Jag läser en svensk version av Djävulen bär Prada, en sån där namedropping branding we are the shit-kind of bok som bara föder författarens ego och gör läsaren miserabel. Men skitsamma. Jag är en surfitta på grund av Detoxen. Drack en Virgin Mary till frukost. Rusade till affären för att köpa Worchestershiresås, seriöst värre. Och nu sitter jag här och har saltdille så det förslår. Det här kommer att sluta med att jag äter smör med sked. Och dricker grädde direkt ur paketet. Frukost kommer bestå av kladdkaka och lunchen av piroger och till middag, tja varför inte lite biff med soyasås. Extrasaltat!

Oooooh, fick en egoboost utan dess like idag. Det visade sig att 70 pers signat sig på avskedsfesten för moi. Det är ju alldeles härligt att så många vill vinka av 34:ans lilla darling tänkte jag lite lagom malligt...tills jag insåg att större delen av församlingen faktiskt är på plats för att säga adjöken till chefen som ju också slutar...och Annika och Anne-Marie och några av de andra inventarierna. Fan, men det var kul så länge jag inbillade mig att jag var älskad.

måndag 5 oktober 2009

Kent. Töntarna.

Jag hade tänkt skriva något obetydligt om låten som faktiskt också är ganska obetydlig. Men jag skiter i det eftersom jag blivit Valp-moster. Jihooooooo!

Knäna klapprar som kastanjetter

Så stod han där bakom blombordet på Konsum. Mysbrallan Persson som hade halva detoxguiden i handlingskorgen gömde sig först bakom kikärtorna och de gröna linserna. Men sedan repade hon mod. Kunde ju inte gömma sig i all evighet bara för att han råkat vandra in hennes matbutik. Hur gick det med uttalandet "jag handlar inte mat..."? Uppenbarligen gör han ju det eftersom Konsum råkar vara en butik som säljer saker, till största delen mat. Fasen. Stod i kassan och hör plötsligt den där rösten. Sveriges ocoolaste brud tar Persson i besittning och vad gör människan? Hon börjar skaka. Vad är det som händer? Korianderkrukan fick en slags åktur och både kyckling och fisk slängdes våldsamt upp på rullbandet. Började svettas. JAG SOM ALDRIG SVETTAS. Glömde nästan koden till kortet. Jag vägrade stirra på något annat än plastpåsarna. Plast eller papper. Plast eller papper. Så lämnade han affären. Mysbrallan Persson befinner sig på gränsen till sammanbrott och överväger helt klart att gå över till en fin diet som heter TRÖSTÄTANDE. (Peppgeneralen, finns du bör du ge dig tillkänna, tack!). (Den som utövar exorcism mot Ocoola brudar får också gärna komma på besök).

Oh my gosh!

Ingen dag är väl egentligen den mest passande för att börja den omöjliga vandringen mot att bli en mager skrika. Men det är idag det händer! Ska damma av lite recept på algdrinkar och dietsoppor också. För att tröttna lite lite snabbare än vanligt. Inspirerad av Katarina ska jag försöka gå ut och ha det trivsamt utan kopiösa mängder alkohol också. Nu satte några av er i halsen, hoppas det finns människor runt om er som kan utföra Heimlich....Men iallafall, jag har ett förslag: Ska vi förvandla det här till en hälsoblogg eller nåt? Med uppdateringar om vikt och det dagliga intaget? Det kanske gör det hela roligare när jag misslyckas eftersom skadeglädje....ja ni vet. Nä, nu skojade faktiskt jag. Jag ger mig själv en klapp på axeln. Kanske förstör jag allt med en tur till Dan's, det finns godis 200 steg härifrån och det är farligt. Vi kanske borde utse någon till min teamleader. En peppgeneral som kan övertala en att avstå från det där hela paketet Ben & Jerrys eller tre påsar Bernaisechips på raken. Fan. Hur svårt kan det vara? Nu jääääääääävlar. (Fasen, jag börjar bli hungrig. Och sjukt sugen på potatis....det var väl jämt dret).

söndag 4 oktober 2009

Victory!!!


Några anledningar varför den här helgen går till historien som en av de ljuvligaste.

Mina Filmisar tog storslam på Filmörnen!
Linas födelsedagsfest på Koriander utvecklade sig till århundradets party.
Korridorsfesten på fredagen var urflippad och konstig och trevlig.
Det har ätits mycket fina onyttigheter.
Bakishäng med Victor, Maja, Hamid och Gustaf.
Jag har inte bara en fin Lisa-syster. Jag har en fin Pia-syster och det är underbart!
Jag är färdigflyttad för den här gången.
Blev ombäddad i soluppgången av Europas bakfullaste person.

fredag 2 oktober 2009

Filmörnen Warm Up

http://open.spotify.com/user/systerkitty/playlist/5OVRusET7GvkHIgVk77fbM

And i know this time wasn't meant for us.

Jag vaknade av det underbaraste morgonljuset, det var varmt och mjukt. Gyllene. Men så inser jag, att döma av mascaran, att det inte är så ljust.

Han är där. Jag går dit. Han ska gå. Jag försöker prata. Han stannar kvar. Han är sur. Men älskar mig. Fast egentligen bryr han sig inte. Jag försöker förstå. Han går iväg. Jag går ut. Han följer efter. Jag står. Han står och väntar. Han går förbi. Jag går in. Han går hem. Jag går hem.

Att dansa frustrationsvals med Misantropen är något som bara jag gör. Och det kommer aldrig leda någonstans.

torsdag 1 oktober 2009

Svag.

Idiotjävel. Jag hatar dig. DU är sur på mig. Kall och varm. Nej och ja. Jag trodde du ville ha det så här. Att jag inte förstår är en sak men du är ju den smartaste människa jag känner. Och ändå är du så sjukt jävla dum i huvet och ologisk.


Och så säger du att du älskar mig. Sen går du. Det här är inte normalt någonstans and it's killing me.

Hysteria

Jag vill inte städa längre. Det är faktiskt fucking boring.
Jag lyssnar på Muse och inser att de klassiska referenserna är ljuvliga. Både på the Resistance och Absolution. Passar det höstliga vemodet antar jag.

Jag gillar inte att sitta som en halvmiserabelt fån och bara vänta på bättre tider. Och med bättre tider menar jag killar. Var är det där omtalade smörgåsbordet? Var är alla gentlemen som ska komma och sweep me off my feet? Alltså jag förväntar mig inte en ballongfärd över Wine country eller en weekend-resa till Paris. Ett gäng öl och the Misfits räcker gott nog.

Men hallå


Men gud vad jag älskar fejsbook. Jag vet, dricker man så man är odräglig är det rätt åt en att det hamnar fula bilder på fejjan. Men den här är ju bara en demonstration av full äcklig brud.
Oooh, på en annan bild har jag vinglat iväg med en klädedräkt som förefaller vara den minsta kjolen man någonsin skulle kunna uppbåda utan att ha Kalle Anka-tischa. Jesus, Mary and the frikking sju små dvärgar. Jag ska sluta vistas bland folk. Funderar på att emigrera till Grönland. Det sägs att det är kallt och folktomt så här års.