Howl howl gaff gaff

Efter en mun sliskigt rödvin började väggarna krympa mot mig och för att få luft gick jag till Mariebergsskogen, sprang i det gyttjefyllda spåret....fortsatte förbi fotbollsplanen, mot Jakobsbergsskogen. Kom inte in genom grinden på dagiset, fortsatte på stigen - fortsatte springa av ren frustration och benen bar fortfarande. Mina lungor var sprängfyllda och blodsmaken äcklade mig. Energin från japanmixen jag åt började sina men med rätt musik i lurarna fortsatte jag...på väg tillbaka pratade jag med Mille och stämde in i min egen patetiska klagosång. La mig svettig på soffan med huvudet i knät på C. Tog en sväng för att inte fastna totalt i melankolin. Skingrade mina tankar med rödvin och öl hos Mille och lyssnade på min blivande klasskompis sköna musik på Koriander. Försökte lura i några dryga svin att vi var läkare men de var bara jobbiga och när de kom tillbaka och frågade om vi var från Norge och skrattade hahaha det var bara ett skämt så surnade jag till och replikerade, ja men jag skrattar inte så piss off. Little miss Diss! Vilka halvalkoliserade sorgliga svin. Men jag mår bra idag. Även om smaken från de där norska chipsen förföljer mig men det kan jag ta. Men att nå harmoni genom att rubba Buddhas mage kommer jag aldrig göra...