Det här är Molkisarna, eller rättare sagt några av dem. Somliga enerverande, några smått irriterande, men de flesta är himla härliga...och någon är rent av ljuvlig.
Det stora slaget vid Nyeds bygdegård skördade inga större offer. Maja satte sig på sin fot i samband med städning, Ash var medvetslös i några sekunder i samband med brottning, jag och Sofie låg utslagna på gräset i 30 minuter men det var högst frivilligt och jättefint. Hade terapisessioner på gästhustrappen och njöt av extrem sommarvärme och Håkan Hellström-dans och soluppgång. Men tror ni helgen tog slut där tar ni fel....
Nej, ge mig till klockan 11.26 på lördag, - Antingen dricker vi nu eller så går jag och blir jävla bakfull /Dansken (läs inlägget på danska så blir det roligare...).
Vi tog pizza och hutt. Seriöst. Såg på Scrubs, Nicole gav oss en tur i cabben....gräshäng och öl. Och i vanlig ordning ramlade vi omkring på taken och internaten...och någon gång där går solen upp men då har vi somnat till nån Gladiatorslåt eller vad det nu var...sedan vaknar man pippi-långstrump-med fötterna på huvudkudden i ett stekhett rum, inte bakis...med yvigt hår och förvirrad uppsyn men utan bakisångest...
och så umgås man en heeeeeel dag med världens finaste Jenny. Gräshäng. Mat. Ett halvdopp i sjön. En cola-calippo. Avslutningsvis: en tennismatch. Kom inte och säg att ni hade en bättre helg. Jag vill inte ha något ansvar, jag vill bara glida runt i min sorgfria tillvaro och aldrig mer bli vuxen. Vuxet är överskattat. Det är jävligt befriande att bete sig som en omogen dretonge, mer än ofta faktiskt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar