Ett huvudbry är större i mitt liv. ett litet, litet huvudbry. Hur ska ett lazy ass bli ett mindre ass...nu snackar vi inte niceness. Vi snackar faktiskt ass. Mitt ass.
Men sörni, i lördags kom Gud - bokstavligen - men han hette Robert och han var jävligt dansant. Så här har vi lösningen på mina plus-problem. Dans, svett, inga tårar. Och jag har även löst problemet med mina Martha Stewart-komplex. Jag bakar - får präktighetspoäng och sedan tvingar jag mina goa' kollegor att så snällt äta upp. Det är en helgjuten plan. Lysande Sickan.
Dansskiva. Vad säger ni? Några förslag? Gym Class heroes är väl helt okej? The Queen and I? Yeah! Nu väntar jag på Pumisen som snart kommer...och sedan kommer Ida för att fika. Jag måste nog dansa till det lite.