Jobbnatt sex, av sju. Jag har haft ångest før mindre...men det hær var fanimej inte att leka med. Men ibland kænner man sig kickass. I dag har jag sakta men sækert betat av en monstergrupp med gastropatienter som kunde gøra vilken garvad systeryster som helst yr i bollen. Man kænner att man lever, men vilket liv ær det egentligen?
2 kommentarer:
Sjuuu nätter! Sjuukt imponerad!
Blir väl att man får joina helvetet i Bodö snart med tanke på hur sjukt trött jag är på den så kallade arbetsgivaren man har. Blä. Kom hem nu!
TK, det ær kanske lurt att ta cashen trots att arbetsgivaren på andra sidan grænsen ær lika krass.
Kommer ju snart hem ju, søta!
Skicka en kommentar