Sju nætters jobb på raken. Aldrig hænt førr. Ær lite spænd på om jag kommer go bananas om någon natt och børja hallucinera och vandra runt som en zombie. Jag har precis lagt min sista hand vid jobbet som Grahnvikarie. Hedersuppdraget! Jag kænner mig glad øver att Redaktørs-Martin har førtroendet men jag ær fortfarande skrajsen som en liten duvunge med flaxande vingar och stappliga ben. Rævarna och kråkorna kommer kæka upp mig levande. Om inte blåsten tar mig først. 20 m/s och hagelstorm utanfør. Det hær blir spænnande.
2 kommentarer:
Nänä, sånt skulle aldrig kråkorna göra.
Kråkorna hyllar mer än gärna från kråkslottet!
Så spännande och säkert gjort med bravur.
Hahahaha, det dær var en omedveten tvetydighet faktiskt. Jag tænkte på stora riktiga kråkor som ger sig på fågelungar.
:D Men tack, min fina væn.
Skicka en kommentar