Det har gått mer än en månad sedan jag tog mitt livs svåraste beslut. I mångas ögon det dummaste. Ibland även så i mina egna.Vi stod sida vid sida under en lång tid men nu har vi valt att lämna det. För någonstans på vägen tappade vi vårt vi och blev ett du och jag, på gott och ont. Våra vägar var sammanlänkade och det var meningen att vi skulle gå där bredvid varandra under en tid i våra liv men nu har vi drivit ifrån varandra. Tappat taget och det finns inget sätt att gå tillbaka längre. Jag kan inte längre stå vid din sida när jag inte älskar dig så mycket som du förtjänar att bli älskad. Så jag släpper taget. Vi finns inte längre där, sida vid sida och jag har vandrat iväg någon annanstans. Du befinner dig också på en annan plats. Och jag kommer aldrig vara den som ger dig allt du förtjänar, trots att jag önskar att jag var den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar