That's us, som den Grinchifierade människa jag blivit finns det en person som kan smälta mitt kalla hjärta. När termometern beslutat sig för att slicka minus tjugostrecket konstant, det aset, är det dessutom förenat med vissa problem. Men det går. Trots los problemos men syrran är liksom rätt person för att lösa dem.
Lillstrumpa skulle köra mig för att hämta diverse id-handlingar. Win tänkte jag, eftersom min bak nerknödd i de allt för små snyggjeansen jag ärvde av Lina Hård är lika med gällivarehäng och därmed förfrusna skinkor. Men så lätt skulle det inte bli eftersom min svårt tankspridde svåger inte ställt bilen där han skulle. Vi letade runt halva Haga men insåg att det ju var fel. Karln svarade inte heller i telefonen, som led batteridöden. Efter att jag dragit iväg med buss för att hinna hämta passet lokaliserades Sciroccon, Klara. Jahapp. Det var bara att knalla. Och jag som hånat alla julhetsare. Eller vad jag nu gjort, jag har väl surat över den här hysterin. Idag var lilla Tiny Dancer "en av dem". VE OCH FASA, men vad gör man inte för julefriden! Man inhandlar julgrupper, herregud, ja. Miniatyrväxter, glitter och fula visdomsord nerknödda i vaser som egentligen inte ens skulle kvalificera som loppisfynd. Not nice at all. Att packa blomhärkena är en vetenskap i sig. Därefter följde tankning av bil, där lyckades jag avstyra ett samtal för att försäkra oss om vilket drivmedel som var det korrekta, mitt största misstag i dag skulle visa sig, men inte för syskonen Persson lyckligtvis.
Det är så himla lustigt egentligen, för även om vi bara ska vara i hemkommunen, det så kallade "sagolika" Sunne (mer raggarhålan som borde skjuvas av kartan) så går det inte att åka dit med mindre packning än för typ tre veckor i New York. Min packning gick på 10 minuter, ivrigt påschasad av fürer Lillstrumpa. Sedan fick hon packa åt både sig och den ostyriga äkta hälften som hon beslutade sig för att åka ifrån eftersom han inte behagade vara i tid. (WORD!). Sedan kom tidsstressen, för vi skulle ju utföra apoteksärenden, handla den sista julmaten, inhandla alkohol för ett mindre kompani, dessutom glömde jag i hasten att packa behå. Och jag gjorde misstaget en gång att gå utan och vi minns det som balen då Tinas nipples almost fell off..nuff said. Så vi var ju tvungna att klämma in ett Lindexbesök mitt uppe i allt. Klockan är 16.45. Affärerna stänger 18.00 och vi måste hämta recepten - i Sunne, alltså köra dit. I jultrafik. TRAFIKKAOSET, som Aftonbladet toppat tidningen, löpet, gjort mitten, enkäter, SIFO, webbtv samt en bilaga angående i typ en vecka. Det är inte ljug att jag hostade magsyra i höjd med Elofsrud och började svettas ymnigt. Eller, det sista kanske berodde på rumpvärmen som helt plötsligt började fungera.
Men varför är det då en så fin dag detta? Jo för följande inträffar:
- Svågerns bror, som vi skulle rådfråga angående drivmedlet, var inte lika lyckosam som oss och tankade glatt i bensin i sin likadana nya diesel-scirocco och ringde med gråten i halsen, vi skrattade oss ju harmynta, men berätta för guds skull inte det för honom.
- Vi hann våra göromål, men även att fjanta runt på Coop i en timme, där vi letade hårfärg, utförde en ananasfotografering och lekte med grisfötter.
- Jag fann Love Actually, vilket är synonymt med att julen är räddad.
- Vi gick på en liten Julvaka där en av gästerna, Loi, inte så jävla gammal, utförde moonwalk, robotdans och nån slags shaky shaky innan värden använde honom som barnarbetskraft och han fick med bricka gå omkring och servera OP och NYköping,
Livet är underbart! I alla fall när man har en syster!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar