...det som är luddigt sagt är luddigt tänkt. Det har förföljt mig, den meningen. Fast det är typ 11 år sedan jag hörde den sägas. Jag talar rätt tyst ibland, svagt och osäkert. Inte särskilt förtroendeingivande. Och mitt förra inlägg är ju precis så där också...luddigt formulerat. Ja, vad menar jag?
...Jag vill ta taxin till flygplatsen, dra till Köpenhamn och dricka öl...
...klättra upp allra högst upp i grusgropen och låtsas att jag är i en öken...
...smyglyssna på repetitioner på the Met och köpa stora kartonger med citrusfrukter och ha ett stort besvärligt Regina Spektor-hår...
...pubrundor i London och bakisfrukost i Sydney....
...efterfester, förfester...husfester med konstiga människor med obskyr musiksmak...
...dansa under en stjärnklar himmel...
...följa med och leta motiv en blåsig Stockholmsnatt...
....................kanske dags att leva lite?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar