Vägen är väl aldrig spikrak men just nu är den åtminstone en njutning. Det känns som jag drar highway one i en Mustang utan ens ett ögonkast i backspegeln. Ingen förlorad kontroll, inga kast mot diken och absolut inga avåkningar eller våldsamma krascher. Det har aldrig hänt förr. Och känslan av frihet har aldrig varit större. Så jag behåller nog mig själv i förarsätet. Det blir liksom bättre då. Säkrare!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar