fredag 24 oktober 2008

En annan sak om kôrkat fôlk...


....om man vill ha support hos mobilfirman för att nån som heter Snoozen ringer varje morgon, prick klockan 09.00. Helt sjukt kul.

Jo, vi fortsätter med bekännelserna: Igår i bilen insåg jag att mobilen var borta. Inte i väskan, inte i rocken...inte vid min plats i skolan. Fortsatte leta idag. Kröp runt på golvet, kollade sophinken, pratade med städerskorna...kolla vid alla datorer. Köket. Tja överallt typ. Ingen mobil. Paniken började siva lite kan jag erkänna. Men vem skulle vilja sno min ruttna mobil egentligen. Den måste va vilse helt enkelt. Tvingade till och med Elma att kolla i bilen. Men så efter några timmars tänkande gick jag och Sofie igenom vad jag haft på mig under gårdagen och då insåg jag: det fanns ju faktiskt en ficka på tröjan jag hade på mig igår. Ahaaaaaa. Så väl hemma, gissa vad jag hittade! Ansökan till Alzeimer-SM väntar bara på att bli ivägskickad, om jag kan finna den...