Jag vaknade med ögonen på New York, dvs med huvudet i fotändan. Kroppen har blivit stelopererad under natten. Någon har stoppat sandpapper i min mun. Och så bor det en bosnisk trumslagarorkester i skallen. Dessutom står det ett förfall i min spegel. Hon vill liksom inte försvinna. Ovärt.
2 kommentarer:
Du skriver så himla bra och roligt! Keep up the good work you pretty, pretty woman!
Puss
Tack så himla mycket, nu blir jag jätteglad!
Skicka en kommentar