Something's falling off...

Jag har fått en Personlig Tränare, Katrin, kära Baby K. Denna fina människa har gjort ett tappert försök att få igång den Perssonska skrothögen, denna lousy excuse of a body ska bli något så när respektabel fram till Bitch 2010. Seriöst, manliga übermän hade sprungit från uppdraget skrikande som småtjejer, rivandes hud och hår från sina tränade kroppar...men inte kära Katrin.

För att hålla fanan högt gjordes ändå ansträngningar, idag släpade jag, (ja, jag släpade) min trötta, förvridna kropp till gymmet. För ett pump-pass. Trots värk i armhålor, axlar och rygg och rumpa...varför utsätta mig för detta frågar sig vän av ordning? Jag är lika frågande. För ikväll ska vi ju va vackra, sköna varelser som blandar färggranna drinkar och blir salongs och trivsamma. Nu kommer scenariot bli aningens annorlunda. Främst för att jag:

• inte kommer att kunna gå - således - med Sällskapsresantema - jag får bli Berra i rullstol.


• inte kommer att kunna lyfta drinken från bord till läpp. Således får mina kära vänner skedmata mig


• inte kommer att få bort den röda ansiktsfärgen...dels på grund av träningen men dels för drinknamnen. För tydligen ska drinkar heta sådant som "Suck my cherry" och "Kneel and please" och annat ÄCKLIGT! Således ska Pia få daska in mitt ansikte med avokado för att jämna ut färgen.
  
• inte kommer att släppa det faktum att kroppsdelar slutligen ramlar av, och som det känns nu ligger brösten risigast till. Och det är sannerligen ovärt. Jag ber om ursäkt för alla mina hårda utlåtande. Jag vill inte förlora er när allt kommer till kritan. Således - med de här förutsättningarna kan inte kvällen sluta med annat än succé!
• 

Just det, här är ett av brösten. Snart är de ett minne blott och jag vill ta tillfället i akt att tacka för allt. Ni kommer vara saknade varje gång jag klär mig i fodraldress eller ska skaka loss på afrikanska dansen.